Fyra år efter Sven's Death: Collective Sorg som vänster -sving -svar

Fyra år efter Sven's Death: Collective Sorg som vänster -sving -svar

För fyra år sedan skakade nyheten om den plötsliga döden av vår kamrat Sven samhället. Han dog vid 21 års ålder, vilket var en smärtsam förlust för sina vänner och politiska följeslagare. Några veckor senare släpptes en samlad dödsfall för att hålla minnen från Sven vaken, inte bara för dem som kände honom, utan också för dem som aldrig kunde lära känna honom. Förlusten och de tillhörande känslorna är ofta svåra att dela i dagens samhälle, så det är viktigt att skapa en kollektiv och solidarisk ram för sorg. Den tyska vänstern har bara några få erfarenheter, men efter förlusten av Sven och andra kamrater blev behovet av en solidaritetskultur av sorg särskilt tydlig.

Sven var mycket aktiv i anti -fascistiska rörelser i Karlsruhe och var en av dem som brinner för sin politiska tro. För många var han inte bara en kollega, utan en vän vars förlust lämnade ett stort intryck. Sorgen över hans död kommer att följa oss länge och det är viktigt att vi inte bara bearbetar dem individuellt utan också tillsammans.

kollektiv sorg och minne

Under de första dagarna efter Sven död hittade hans vänner tillsammans i vänster center BARRIO137. Där skapade de ett rum där alla var välkomna att sörja, gråta och berättelser om Sven. Denna gest av öppenhet och att samlas visade att ingen borde vara ensam med hans smärta. Sven's familj letade också efter kontakt och tillbringade en kväll tillsammans med det politiska samhället.

En ram skapades också för begravningen, som tog hänsyn till både familjens sorg och vänner. Det var av stor betydelse att alla som visste att Sven fick möjlighet att säga adjö. Kopplingen av personlig smärta och politisk förlust gjorde det möjligt för en djupare sorgupplevelse.

Efter dessa rörande dagar ägde en begravningstjänst i utomhusområdet i P8 förra lördagen. Avslutad från olika städer i södra Tyskland, inklusive Stuttgart och Mannheim, träffades för att fira Sven tillsammans. Det var te, kaffe och varm soppa, och evenemanget erbjöd utrymme för tal om Sven livs arbete och för personliga anekdoter. Sven's mor fortsatte att röra ord som rörde alla närvarande.

Med detta firande togs ett viktigt steg för att hantera sorgen tillsammans. Dagen var inte bara ett tillfälle för sorg, utan också en möjlighet att dela glada minnen från Sven. De gemensamma affärerna med denna smärtsamma händelse ledde till det nya samhället och solidaritet med varandra. Stödet från Sven's familj var fokus och visade hur viktigt det är att stå tillsammans i svåra tider och hjälpa varandra.

Denna dödsfall förblir till och med fyra år efter Sven död, eftersom det påminner oss om vikten av en transparent och solidaritetskultur av sorg. Kontakten med Sven's familj och vänner har sjunkit lite under åren, men kollektiva minnesfirande hålls på speciella dagar, till exempel hans födelsedag eller hans dödsdag. Hur vi hanterar sorg förändras över tid vad som är en del av en naturlig sorgprocess.

För många av hans kollegor är det viktigt att bryta tabu runt Sven död. Ofta är det inte längre prat om avliden, och många som inte visste att Sven inte vågar ställa frågor. För att motverka denna tystnad försöks försök aktivt hålla minnet om Sven och andra kamrater vid liv. Berättelser om deras slagsmål och vad de menade för oss delas för att främja ett gemensamt minne och sorgkultur.

Tanken på hur Sven levde kvarstår och fortsätter att inspirera oss i våra slagsmål. Vi vill vidarebefordra hans sinne och vidarebefordra de läror som vi har dragit från vårt gemensamma engagemang för andra. Ett citat som Sven ofta har använt är: "Så här är livet och så måste du ta det, modiga, obetalda och leende - trots allt detta." Detta är fortfarande en leitmotif som följer oss i svåra tider.

Stödet och utbytet med andra som har haft liknande erfarenheter är till hjälp i denna process. Därför är minneshändelserna inte bara ett sätt att sörja, utan också en möjlighet att skapa och fånga kollektiva minnen. Fyra år efter hans död förblir Sven en del av våra slagsmål och kommer att leva vidare i våra hjärtan.