Påven Francis dog: arvet från en banbrytande Pontifex

Påven Francis dog: arvet från en banbrytande Pontifex

Vatikanstadt, Italien - På påsk måndag 25 april 2025 dog påven Francis vid 88 års ålder. Orsaken till döden var konsekvenserna av en stroke, som visade sig som en krönande härlighet av en redan karakteriserad sjukvård. Våren 2023 behandlades han på sjukhuset i 38 dagar på grund av svår lunginflammation. Senast bodde han i sin bostad i Vatikanen.

Franziskus, som har varit chef för den katolska kyrkan sedan mars 2013, är en av de senaste årens avgörande personligheter. Belastad efter avgång från sin föregångare Benedict XVI var han den första icke-europeiska påven i mer än 1 200 år. Det är anmärkningsvärt att Benedict XVI. dog 2022 vid 95 års ålder

den sista välsignelsen och utsikten över en ny konklav

På påsksöndagen, bara en dag före hans död, donerade Francis välsignelsen Urbi et orbi till tiotusentals troende. Hans död lämnar en ledig plats på den påvliga stolen, och en konklav för valet av en ny påven kommer att äga rum i det sixtinska kapellet. Kardinalerna under 80 år har rätt att rösta. Efterträdaren till Francis kommer att vara den 267: e påven. Mellan döden av Pontifex och begravningen observeras en nio -dagars sorgperiod, även känd som Novendiale,.

Under sin mandatperiod var Francis tvungen att hantera olika hälsoutmaningar, inklusive tarmdrift 2021 och återkommande knäider. Trots dessa begränsningar fortsatte han att kommentera viktiga kyrka och globala politiska frågor. Hösten 2024 skulle världssynoden slutföras, ett projekt för inventeringen av den katolska kyrkan, där kvinnor var direkt involverade för första gången. Emellertid misslyckades genomförandet av konkreta reformer.

Vatikanen i förändring

Vatikanens roll har förändrats under historiens gång. Påvaren brukade vara mäktiga suveräner. Idag är Vatikanstaden en mikroststat och ger påven möjlighet att ha en viss suveränitet och deltagande i världspolitiken. Denna förändring är en del av en omfattande utveckling från den gamla kyrkans stat till den befintliga Vatikanstaden som har funnits sedan 1929. Jörg Ernesti, en kyrkhistoriker, dokumenterar denna omvandling i en ny bok. Den gamla kyrkans stat slutade 1870, och sedan dess har Vatikanen etablerat sig som ett land, med internationell status och diplomatiska relationer med 180 stater.

Ernesti ser emellertid också utmaningar, till exempel administrationens ineffektivitet och behovet av att uppfylla de nuvarande kraven. De senare kontrakten från 1929 har resulterat i en identifiering av katoliker med Mussolini -regimen, vilket kan leda till interna spänningar. Dessutom ger Vatikanens absoluta monarki problem i kraftkontroll utan maktfördelning. Ekonomiska skandaler och kvinnors begränsade inflytande i ledningspositioner är de aktuella utmaningarna som påven Francis försökte motverka, men som förblir relevanta.

Den katolska kyrkan och dess troende befinner sig nu vid en kritisk vändpunkt. Efterträdaren till påven Francis kommer att behöva bestämma den riktning som den katolska kyrkan kommer att ta under de kommande åren.

Sammantaget är påven Francis död inte bara en förlust för den katolska kyrkan, utan ställer också frågor om det framtida ledarskapet och de utmaningar som Vatikanen måste hantera. Som ett berg i trosgemenskapen kommer nästa val i konklaven att vara av stor betydelse och kan ge långtgående förändringar.