Inrikesministrar efterlyser en strängare asylpolitik mot migration och extremism!

Inrikesministrar efterlyser en strängare asylpolitik mot migration och extremism!

Vad händer i tysk inrikespolitik? Vid inrikesministerkonferensen i Bremerhaven, som varade i tre dagar och som leddes av Bremens inrikessenator Mäurer (SPD), gjorde den federala inrikesministern Dobrindt klart att den federala regeringen strävar efter att strama upp det gemensamma europeiska asylsystemet. Syftet med mötet är att sända en stark signal för att minska migrationen. Inte bara migrationsfrågor diskuterades i över 80 agendapunkter. Ämnet elektronisk uppehållsövervakning togs också upp som en del av kampen mot kvinnomord.

På en annan punkt diskuterade ministrarna hur man skulle hantera AfD, särskilt om den av rättsväsendet skulle klassas som definitivt högerextremistisk. Ämnet är explosivt eftersom AfD granskas noggrant av Federal Office for the Protection of the Constitution (BfV). Enligt Tagesschau har AfD klassats som "förvisso högerextremist" på grund av sin extremistiska karaktär. Detta beslut bygger på en intern rapport som lyfter fram partiets attityder som åsidosätter människovärdet.

Högerextremism i fokus

Byrån för grundlagsskydd har tydligt visat att AfD verkar med etnisk nationalistisk retorik. Forskare som Mathias Quent nämner tre huvudprinciper som ledde till att partiet klassades som högerextremistiskt: kränkningar av människovärdet, demokrati och rättssäkerhet. Problemen återspeglas också i uttalanden från partimedlemmar som Hannes Gnauck och Alice Weidel, som gång på gång uttalar sig negativt om människor med migrantbakgrund. Om man tror på AfD är de medborgare som har en migrationshistoria från muslimskt dominerade länder inte jämställda.

Den nuvarande politiska situationen är desto mer alarmerande eftersom antalet högerextrema våldsdåd har ökat kraftigt. År 2024 registrerades 37 835 sådana brott, en ökning med 47,4 % jämfört med föregående år. Vad som också är oroande är ökningen av våldsbejakande högerextremister, vars potential totalt har uppgått till cirka 15 300 personer – en betydande ökning jämfört med tidigare år.

Sociala effekter och utmaningar

Utvecklingen av högerextrema rörelser i Tyskland är fortfarande en central samhällsfråga. Demonstrationer, som ofta kretsar kring frågor som asyl och migration, ligger kvar på en hög nivå. Enligt information från Verfassungsschutz ägde omkring 360 högerextrema demonstrationer rum 2024, som fokuserar starkt på sociala problem och ofta propagerar antisemitiska ståndpunkter och antisemitiska ståndpunkter.

Politiska aktörer måste därför snarast möta denna utmaning, som inte bara testar den demokratiska ordningen utan också den sociala samexistensen. AfD använder skickligt det tekniska begreppet ”remigrering” i sitt valprogram inför förbundsvalet 2025 och positionerar sig därmed tydligt i samhällsdebatten. En partiförbudsprocess kan snart bli aktuell igen, eftersom diskussionen om hur man ska hantera högerextrema tendenser blir allt starkare.

All denna aktuella utveckling visar att utmaningarna i politiken och samhället är nära sammanlänkade. Dagliga frågor som migrationsfrågor och hantering av extremism måste tas upp tillsammans för att säkerställa säker och rättvis samexistens i Tyskland.