Klimatförändringar: Mer än värme! Elever lider av ångest

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Artikeln belyser klimatförändringarnas effekter på mental hälsa i Hamburg, särskilt bland studenter. Den 23 juni presenteras undersökningsresultat som tar upp klimaträdsla och dess effekter.

Der Artikel beleuchtet die Auswirkungen des Klimawandels auf die psychische Gesundheit in Hamburg, insbesondere bei Studierenden. Am 23. Juni werden Umfrageergebnisse präsentiert, die Klimaangst und deren Auswirkungen thematisieren.
Artikeln belyser klimatförändringarnas effekter på mental hälsa i Hamburg, särskilt bland studenter. Den 23 juni presenteras undersökningsresultat som tar upp klimaträdsla och dess effekter.

Klimatförändringar: Mer än värme! Elever lider av ångest

I dagens värld är klimatförändringar ett ämne som förmodligen inte verkar nytt för dig. En nyligen publicerad artikel av Hamburg.de visar att effekterna av den globala uppvärmningen inte bara belastar naturen mycket, utan även vår hälsa. Särskilt psykisk hälsa lider av klimatförändringarna. Det visar också de alarmerande resultaten från en undersökning från Hamburg University of Applied Sciences (HAW), enligt vilken nästan hälften av studenterna lider av klimatrelaterad rädsla.

Klimatförändringarna orsakar intensivare värmeböljor och mer frekvent extrem nederbörd, vilket inte bara förändrar vädret utan också direkt påverkar vårt psyke. Dessa extrema väderhändelser, som översvämningar och torka, orsakar enorm psykologisk stress för många människor. Studien ”Climate Change and Student Health” (KLIM MENT) visar att den stressiga vardagen på många universitet också förvärras av den ständiga konfrontationen med klimatförändringarnas konsekvenser.

Psykologisk stress orsakad av extremer

Men vad är det som stör oss egentligen? Högt PMC Klimatförändringar kan leda till en ökning av psykiska sjukdomar som depression och ångestsyndrom. Nya syndrom, som klimatångest eller solastalgi, hotar. Solastalgia beskriver känslan av att sörja över förlorat livsrum och drabbar särskilt de människor som upplever förändringar i sin bekanta omgivning. En direkt följd är känslomässiga reaktioner som hjälplöshet, som utlöses av det ständiga hotet om naturkatastrofer.

Effekterna är ofta drastiska. Värmeböljor leder till exempel inte bara till fysiska hälsorisker, utan kan till och med öka benägenheten för våld och självmord. Många upplever symtom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) efter extrema väderhändelser, som orkanen Katrina. Trycket på mental hälsa ökar ytterligare av de förutspådda ekonomiska kriser, livsmedelsbrist och migration som ofta följer med dessa förändringar.

Resurser för framtiden

Hur kan detta motverkas? Experter rekommenderar att stärka förebyggande åtgärder inom psykiatrisk vård. Federal Environment Agency påpekar att alla människor inte är lika påverkade av de psykiska konsekvenserna. Det är därför viktigt att identifiera riskgrupper och skapa lämpliga erbjudanden. Psykiatrisk utbildning och vidareutbildning måste också utökas till att omfatta kunskap om klimatförändringar och dess hälsokonsekvenser.

Ytterligare ett steg i rätt riktning kan vara inriktningen på klimatvänliga åtgärder inom den psykiatriska vården. Det tyska sällskapet för psykiatri och psykoterapi (DGPPN) har till exempel förbundit sig till klimatneutralitet till 2030 och kräver anpassning till klimatförändringarnas utmaningar.

Den 23 juni 2025 kommer resultaten av HAW-studien att presenteras som en del av ett onlineevenemang från 10:00 till 12:00. Registreringar är redan möjliga. Från den 1 juli 2025 kommer en detaljerad artikel om HAW-studien att publiceras om "Science made in Hamburg".

Håll ett öga på dessa ämnen, för klimatförändringarna är inte bara ett miljöproblem, utan också ett hälsoproblem för samhället som helhet – och vi uppmanas alla att arbeta med det!