Oppositionen anklagar Hessens regering för att blockera utredningar!

Oppositionen anklagar Hessens regering för att blockera utredningar!

Saker och ting kokar i det hessiska delstatsparlamentet: oppositionen anklagar delstatsregeringen för att inte uppfylla sin avgörande skyldighet att tillhandahålla information. Kritiken kommer från djup oro över åsidosättandet av parlamentariska rättigheter och hanteringen av frågor. Miljöpartiets suppleant Jürgen Frömmrich gör det omisskännligt klart att den svart-röda koalitionen misslyckas med att tillhandahålla nödvändig information i rätt tid och kompetent. Enligt ffh.de lämnades totalt 708 förfrågningar in från januari 2024 till januari 2025, varav cirka 3 av dem svarade på -19 %, varav cirka -19 i rätt tid. Det går för långt för Frömmrich, som efterlyser tydliga förändringar för att stärka parlamentets kontroll över regeringen.

Särskilt AfD ser ett behov av handling och framhåller att frågor i många fall helt enkelt förblir obesvarade. Christian Rohde, AfD-parlamentariker, understryker att det ofta bara fanns undvikande eller meningslösa svar. FDP:s riksdagsledamot Oliver Stirböck ansluter sig till kritiken och talar om en urholkning av den parlamentariska rätten att ställa frågor. Inrikesminister Roman Poseck (CDU) reagerade defensivt och pekade på bättre svarssiffror, men var inte heller imponerad av sina politiska motståndares kritiska syn och betonade att juridiska bedömningar inte var delstatsregeringens uppgift.

Parlamentariska styrinstrument i korthet

De centrala frågorna för regeringen är inte bara aktuella i Hessen. Frågan om statlig kontroll och att svara på parlamentariska frågor tas också på allvar på federal nivå. Förbundsdagen har inrättat ett antal instrument för att främja dialogen mellan parlamentsledamöter och regeringen. Dessa inkluderar bland annat små och stora förfrågningar, skriftliga frågor, frågetider samt aktuella öppettider och statliga undersökningar, som finns på [bundestag.de](https://www.bundestag.de/parlament/ Tasks/regierungskontrolle_neu/kontrolle/instru-255462).

Särskilt små förfrågningar, som måste lämnas in av minst 5 % av riksdagsledamöterna eller en riksdagsgrupp, säkerställer att aktuella frågor kan besvaras snabbt. För stora frågor planeras dock en plenardebatt som ofta handlar om mer omfattande ämnen. Detta visar hur riksdagsledamöter kräver information från regeringen och därmed bidrar till insynen i styrningen.

Vikten av att ifrågasätta rättigheter för demokratin

Rätten att ställa frågor är inte bara en formell del av riksdagsarbetet, utan också en väsentlig grund för att styra regeringen och säkerställa transparens. Enligt en artikel av bpb.de binder den regeringen till en skyldighet att svara på förfrågningar som ger relevant information. Även om det finns gränser för rätten att ställa frågor ska det offentliga trycket inte underskattas. Det står i Gesheft att parlamentet också agerar under påtryckningar från allmänheten och kan ställas till svars.

Sammantaget kan man säga att den pågående debatten om uppfyllandet av informationsskyldigheter i Hessen utlöser en viktig diskurs om demokratins motståndskraft och de parlamentariska kontrollmekanismernas roll. Medborgarna har rätt att få veta hur deras företrädare fattar beslut och hur dessa beslut genomförs.