Aachen investerar miljoner i cykelvägar – ramaskri från förare!

Aachen investerar miljoner i cykelvägar – ramaskri från förare!

I Aachen är det mycket surr kring ämnet cykling – en fråga som har varit föremål för mycket samtal de senaste åren. Staden har satt upp som mål att genomgripande förbättra cykelinfrastrukturen och investerar imponerande sex miljoner euro för att uppnå detta. Detta framgår av den aktuella WDR-rapporten. Trots en kontinuerlig ökning av antalet cyklister släpar utbyggnaden av erforderlig infrastruktur betydligt efter.

Den nyligen publicerade mobilitetsrapporten 2024 visar att av de planerade 60 kilometerna cykelprioriterade rutter har endast nio kilometer genomförts sedan 2019. General German Bicycle Club (ADFC) ser ett tydligt behov av åtgärder här: Många av de befintliga cykelvägarna är för smala, i dåligt skick eller blockerade av parkerade bilar. Detta återspeglas i de klagomål som framförts av olika intressegrupper, framför allt från hantverks- och omsorgssektorn. Ett exempel på detta är föreningen ”Mobil Reason”, som samlat in tiotusentals namnunderskrifter mot transportpolitiken.

Tvist om trafikåtgärder

Tvisterna verkar låsta: Medan vissa boende och cyklister ser övergången till mer cykelvänlig trafikplanering som central för livskvalitet och klimatskydd, ser andra åtgärderna som en ekonomisk risk. En av de mest kontroversiella punkterna är korsningen Löhrergraben, där en rödmarkerad cykelbana har anlagts och bilar förbjuds att passera. Dessa regler ignoreras av många förare, vilket tvingade staden att göra förbättringar och sätta upp nya skyltar.

För att motverka de växande protesterna har staden redan infört de första undantagen. Ett allmänt medborgarinitiativ från föreningen avslogs dock av kommunfullmäktige. Denna konflikt belyser olika syn på cykling och är en del av en bredare mobilitetsövergång som pågår i Aachen, men som ännu inte involverar alla medborgare.

Fokus på miljövänlig cykling

För att ytterligare främja cykling i staden föreskrivs i Mobility Report 2024 centrala åtgärder som inte bara är avsedda att stödja cyklister, utan också att förbättra tillgängligheten till lokal kollektivtrafik (ÖPNV). Detta inkluderar bland annat nya fordon, barriärfria hållplatser och förbättrad busslinjetidning. Staden fokuserar också på att göra gångvägar mer attraktiva för att öka rörligheten för alla medborgare.

Vikten av välutvecklad cykeltrafik understryks inte minst av experter från Federal Environment Agency. De betonar att i storstadsområden kan upp till 30 % av bilresorna övergå till cykling. Cykling är inte bara ett miljövänligt alternativ, utan förbättrar också livskvaliteten: det minskar föroreningar i luften och främjar hälsan. Cyklister måste också ta mindre plats och bidra till att minska trafikbuller.

Det är uppmuntrande att cykling inte bara representerar individuell rörlighet, utan också ses som en livsstilstrend. Fashionabla cykelkläder och accessoarer blir allt mer populära, och många medborgare använder offentliga cykeluthyrningssystem. Dessa kompletterar inte bara rörligheten, utan bidrar också till att minska biltrafiken, vilket inte minst är i linje med klimatmålen.

Sammanfattningsvis befinner sig Aachen vid en vändpunkt i sin transportpolitik. Det återstår att se om staden klarar balansgången mellan de olika intressena och om omvandlingen av cykelinfrastrukturen kommer att gå smidigare i framtiden. En sak är klar: diskussionen om cykling kommer att vara med oss ​​länge.