Bioekonomi i Kaukasus: möjlighet eller fara för miljön?

Bioekonomi i Kaukasus: möjlighet eller fara för miljön?

Debatten om bioekonomin har tagit fart de senaste veckorna och månaderna. Samrådet om översynen av EU:s bioekonomistrategi avslutas den 20 juni 2025 och de pågående utmaningarna i denna fråga kan inte förbises. Enligt en aktuell rapport från DNR framhålls att EU-kommissionen måste hantera motsättningarna i bioekonomibegreppet. När allt kommer omkring är hungern i världen på uppgång igen och drabbar mer än 700 miljoner människor. Bakom kulisserna pågår en intensiv debatt om hur bioekonomin kan dämpa hungerkriser och främja global livsmedelssäkerhet.

Antalet hungriga har ökat sedan 2016, och 2024 var det varmaste året någonsin. Extrema väderförhållanden, som torka och vattenbrist, drabbar särskilt länder i den globala södern, där biomassaodling ofta hotar den lokala livsmedelsproduktionen. Bioekonomin ses som lovande, men den innebär också risker som inte går att bortse från, särskilt när fokus ligger på skyddsvärda ekosystem och småproducenters rättigheter.

GFFA 2025 – Ett framgångsrikt utbyte

Global Forum for Food and Agriculture (GFFA) 2025 ägde nyligen rum, och samlade 63 jordbruksministrar och många internationella organisationer för att diskutera bioekonomin. Under förbundsminister Cem Özdemirs ordförandeskap diskuterades viktiga ämnen och mål sattes. Deltagarna enades om att främja en hållbar bioekonomi för att stärka den globala livsmedelssäkerheten, bevarandet av biologisk mångfald och klimatskydd. Finansieringen av FAO:s partnerskap om den globala bioekonomin nämndes också som stöd, vilket indikerar vikten av internationellt samarbete i dessa frågor.

Resultaten från GFFA visade på behovet av hållbara produktionssystem, inklusive agroekologi och precisionsjordbruk. Detta betonades särskilt eftersom det i dagsläget är väsentligt att lokalsamhällen involveras i beslutsprocesser. Bioekonomin kan vara en bra affär för många, men den innebär också utmaningar, särskilt när det gäller diversifiering av proteinkällor och tillgång till finansiering för missgynnade grupper.

Vägen till en klimatneutral framtid

En annan viktig aspekt är kopplingen mellan jordbruk, skogsbruk och klimatneutralitet. En studie utvecklad under två år tittar på hur dessa sektorer kan bidra till att uppnå EU:s hållbarhetsmål. Även om det inte är en heltäckande översikt, syftar analysen till att föra diskussionen om jord- och skogsbrukets framtida roll i ett klimatneutralt EU.

Författarna till studien påpekade att jordbruket inte bara kan tillhandahålla näringsrik mat, utan också kan ge ett betydande bidrag till klimatskydd och biologisk mångfald. Men om efterfrågan på biomassa växer okontrollerat kan miljöskador och intressekonflikter öka. Bioekonomin måste därför utformas på ett ansvarsfullt sätt för att möjliggöra omställningen till en hållbar och rättvis livsmedelsproduktion.

Med tanke på dessa många aspekter av bioekonomin är det tydligt att vi är på väg mot en vändpunkt. Nästa steg kommer att vara avgörande för att möta både behoven hos de som lider av hunger och klimatkraven. Det är dags för en kursändring som inte bara är ekonomiskt lönsam, utan också ekologiskt och socialt rättvis.

För mer information om utvecklingen inom bioekonomin, se rapporter från DNR, BMEL och Agora Agrar.