Europas maktlöshet i Mellanöstern: Trump missar ett tydligt budskap!

Europas maktlöshet i Mellanöstern: Trump missar ett tydligt budskap!

Konflikten i Mellanöstern är fortfarande en central fråga i internationella relationer, särskilt för Europa, som knappast får inflytande i denna svåra situation. På fredagen gjorde USA:s president Donald Trump hårda kommentarer om de senaste Genève-samtalen mellan europeiska utrikesministrar och deras iranska motsvarigheter, som han sa hade "ingenting uppnått". Trump gör det klart att Iran inte vill kommunicera med Europa, utan bara med USA. Eftersom förberedelserna för eventuella amerikanska luftangrepp mot iranska kärnkraftsanläggningar är på god väg, ifrågasätts återigen Europas diplomatiska roll i frågan. Enligt Jan Techau från Eurasia Group har Europa nästan ingen relevans i Mellanösterndiplomatin och rådfrågas inte av Israel och USA.

Situationen är desto mer komplicerad eftersom EU tidigare har försökt att positionera sig som medlare i kärnvapenkonflikten med Iran. Dessa ansträngningar började med Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA), men sedan USA:s utträde 2018 och den misslyckade betalningsmekanismen INSTEX har Europa tappat inflytande avsevärt. Den senaste utvecklingen, inklusive kriget som började den 13 juni 2025, gör det också klart att Europa varken är en drivkraft eller en medlare i den nuvarande krisen.

Skillnader inom EU

EU:s utrikesministrar är under press att inleda snabba förhandlingar med tanke på upptrappningen i Iran. Det finns dock betydande skillnader inom unionen. Länder som Polen och Ungern är pro-israeliska, medan andra, som Irland och Spanien, är kritiska till den israeliska regeringen. En enhetlig utrikespolitik som tar hänsyn till medlemsländernas olika synsätt är för närvarande inte i sikte. EU:s chefdiplomat Kaja Kallas framhåller behovet av diplomati i hanteringen av Irans kärnkraftsprogram, medan analytiker som Techau pekar på EU:s tidigare misstolkningar som ledde till en felbedömning av hotet från ett kärnvapenbeväpnat Iran.

De ekonomiska konsekvenserna kan bli betydande. Högre oljepriser och möjliga blockeringar i det strategiskt viktiga Hormuzsundet nämns som potentiella bördor för den europeiska ekonomin. Trots dessa utmaningar skulle EU kunna försöka återta mark i den regionala dialogen med Iran och dess arabiska grannar genom ekonomiska incitament och diplomatiskt stöd för att lätta på spänningarna.

Mänskliga rättigheter

När situationen fortskrider blir människorättssituationen i Iran en annan kritisk punkt. EU har upprepade gånger uttalat sig mot det våldsamma tillslaget mot protester i Iran, särskilt efter Mahsa Aminis död i september 2022. Trots utmaningarna är EU:s höge representant fortfarande fast besluten att främja kärnkraftsavtalet för att förhindra kärnvapenspridning. EEAS samordnar förbindelserna med Iran, även om EU för närvarande inte har en egen delegation i landet.

När diskussionerna om diplomatiska lösningar fortsätter blir den amerikanska utrikespolitikens inflytande på den europeiska strategin allt tydligare. I detta spänningsområde kräver Ursula von der Leyen efterlevnad av internationell rätt och en diplomatisk lösning på konflikten. Även om EU:s utrikesministrar diskuterar situationen i samförstånd, misslyckas ofta en gemensam linje på grund av inrikespolitiska omständigheter och medlemsländernas olika intressen. EU:s nästa steg återstår att se när trycket från den nuvarande säkerhetspolitiska utvecklingen ökar.