Regeringen planerar att spara 3 miljarder euro på medborgarnas pengar!

Regeringen planerar att spara 3 miljarder euro på medborgarnas pengar!

Den federala regeringen är under press när det gäller frågan om medborgarnas pengar. Betydande besparingar på 1,5 miljarder euro planeras till 2026 och ytterligare 1,5 miljarder euro till 2027. En avgörande punkt för dessa besparingar är antalet stödmottagare. Men arbets- och socialdepartementet kan inte ge några konkreta siffror och hänvisar till ”etablerade antaganden”. Detta väcker missnöje och har redan lett till frågor från allmänheten. Som Bild rapporterar, utan tydliga underlag, är regeringens planer svåra att förstå.

År 2025 kommer kostnaderna för medborgarnas pengar att ha stigit till nästan 43 miljarder euro. Detta väcker nya frågor. Hur kommer sådana höga utgifter till och vilka specifika åtgärder är förknippade med det? Minister Bärbel Bas har meddelat att besparingarna kommer att genomföras genom hårdare sanktioner för arbetsovilliga och en mer intensiv kamp mot svartarbete. Men inte heller här finns det några exakta uppgifter om de personer som drabbats eller fallen av svartarbete.

Besparingar och reformer i medborgarnas pengar

Medborgarersättningen, som antogs 2022 som en reform av grundtryggheten och trädde i kraft i början av 2023, ersatte den tidigare arbetslöshetsersättningen II, mer känd som Hartz IV. Kritiker, särskilt från CDU/CSU, FDP och AfD, har uttryckt oro över de stigande kostnaderna. Kostnadsutgifterna 2023 var 42,6 miljarder euro - en ökning med 16 procent jämfört med föregående år, enligt Federal Agency for Civic Education rapporterad.

En av de viktigaste förändringarna är reformen av placeringsprioriteten. Arbetsförmedlingarna var tidigare skyldiga att erbjuda alla arbetssökande någon rimlig anställning, men denna prioritering har avskaffats. I stället bör fokus nu ligga på långsiktiga anställningar och kvalificeringen av arbetssökande. Samtidigt höjdes skyddstillgångarna från 10 000 euro till 40 000 euro – för varje ytterligare person i behovsgemenskapen tillkommer 15 000 euro.

Hårda sanktioner och nya regler

Ett spännande inslag i aktuella händelser är det tredelade sanktionssystem som tillämpas vid tjänstebrott. Stödet kan minskas om bidragstagare vägrar delta i placeringssamtal. Syftet med detta system är att motivera användare att aktivt sträva efter sin integration på arbetsmarknaden. Intressant nog är unionspartierna för en återgång till de gamla reglerna och kräver att medborgarförmåner dras in om de vägras arbete.

För att bättre kunna utvärdera reformen av medborgarnas förmåner planeras en omfattande vetenskaplig analys av Federal Employment Agency till slutet av 2026. Frågan kvarstår: Hur bedömer medborgarna själva dessa åtgärder? Från januari till augusti 2024 noterades trots allt en ökning med 8 procent i integrationen av tidigare bidragstagare på arbetsmarknaden.

Ämnet medborgarnas pengar är fortfarande spännande och kommer säkerligen att fortsätta att orsaka diskussioner. Hur regeringen planerar att övervinna de utmaningar som ligger framför oss återstår att se.