Välfärdsstat under press: BSW varnar för upprustningskostnader!

Välfärdsstat under press: BSW varnar för upprustningskostnader!

Det är turbulenta tider i det politiska landskapet i Sachsen. Alliansen Sahra Wagenknecht (BSW) agerar häftigt som ett fredsparti och uttrycker skarp kritik mot förbundskansler Friedrich Merz (CDU) planer på att militarisera landet. Som Sydtyska tidningen rapporterar, befarar BSW-anhängare att ökade militära utgifter i Sachsen kommer att ske på bekostnad av socialtjänsten. Sabine Zimmermann, den sachsiska chefen för BSW, uttrycker det tydligt: ​​"Detta är ett offer för välfärdsstaten."

Merz skulle vilja finansiera ett omfattande rustningsprogram, vilket Zimmermann bestämt avvisar. Hon ser investeringar i vapen som en källa till nedskärningar i väsentliga saker som pensioner, vård och utbildning. Hon tolkade kanslerns uttalanden i förbundsrådet om att tiden för ”fredsutdelningen” var förbi som en planerad omstrukturering av välfärdsstaten, vilket skulle kunna resultera i massiva sociala nedskärningar.

Fokusera på att öka militärutgifterna

En titt på siffrorna visar hur snabbt militärutgifterna har ökat i Tyskland. Enligt en analys har försvarsbudgeten växt från 32,5 miljarder euro 2014 till över 50 miljarder euro 2022. Militära utgifter på totalt 90,6 miljarder euro är planerade för räkenskapsåret 2024, varav en betydande del – 50,95 miljarder euro – är dedikerad till försvaret. De Fredsmöte norr framhåller att med dessa summor skulle över 30 % av hela den federala budgeten kunna användas till rustning, vilket får alarmerande konsekvenser för välfärdsstaten.

BSW kritiserar att finansieringen ska komma från ny skuld, vilket pekar på långsiktiga budgetproblem. Dessa snabbt ökande utgifter ifrågasätter inte bara den sociala freden i Sachsen, utan också stabiliteten i hela förbundsrepubliken. Experter tror att den upptagna skulden kommer att betalas av på kort sikt med en blandning av framtida budgetresurser och eventuellt ytterligare skatteintäkter, vilket vissa redan varnar för.

Ekonomiska utsikter eller sociala nedskärningar?

En intressant aspekt av diskussionen är den ekonomiska effekten av att öka militärutgifterna. Enligt en studie från Kielinstitutet kan en ökning av försvarsutgifterna öka den ekonomiska tillväxten i EU med upp till 1,5 %. De Affärstidning rapporterar att den positiva effekten bara uppstår om investeringar går till europeiska försvarsföretag och inte till utländsk import.

Experter varnar för att denna blomstrande försvarsindustri kan avleda kvalificerad arbetskraft från andra sektorer. Dessutom kan massiva investeringar i militärsektorn ytterligare förvärra den redan spända situationen inom de sociala områdena. När miljarder strömmar in i militären blir det i slutändan mindre kvar till daghem, skolor och omsorg.

Politiska aktörer ställs därför inför ett dilemma: Hur balanserar man trygghet och social rättvisa? BSW efterlyser tydliga prioriteringar: investeringar i social infrastruktur istället för upprustning. En vädjan som låter högre än någonsin i tider av växande tvivel om social trygghet.