Framtida debatt: Hur Tyskland återfår tron ​​på politiken

Framtida debatt: Hur Tyskland återfår tron ​​på politiken

Mitt i hisnande förändringar och en märkbar "förlust av säkerhet" höll professor Dr Karl-Rudolf Korte ett kraftfullt tal vid Stapelfelds katolska akademi förra veckan. Vid den 18:e "Caritas kväll" den 12 juni 2025 uppmuntrade han de 110 närvarande gästerna att göra positiva förändringar i Tyskland, som står inför många utmaningar. Korte efterlyste "frihetsfirande" och påminde om hur många människor gav sina liv för demokrati. Han beskrev tyskarnas förtroende för politiken som försvagat och efterlyste ett nytt förhållningssätt till impopulära frågor, som den kontroversiella värmelagen, som många medborgare uppfattar som ett hot mot att de känner sig hemma.

En central fråga för Korte var utvecklingen av en "kompetens att klara sig utan", det vill säga förmågan att klara sig med mindre. Detta är särskilt viktigt i en tid då många tyskar klagar på negativa aspekter istället för att leta efter lösningar. Den senaste valrörelsen beskrevs som en "dålig framtid" eftersom frågor som "billigare bostäder, billigare shopping och billigare bränsle" inte stod i fokus. Korte fann i sammanhanget att många väljare agerar paradoxalt: De kräver snabba beslut, men vill också ha mer att säga till om.

Klimatpolitikens utmaningar

Ett av de viktigaste ämnena som Korte tog upp var värmelagen, som utformades som en del av värmeövergången för att göra Tyskland oberoende av rysk gas och för att främja en mer klimatvänlig uppvärmning. Det finns dock utmaningar: populistiska kampanjer har avsevärt hindrat framsteg. Enligt en rapport från Bayerische Rundfunk är påverkan av populistiska argument på klimatpolitiska beslut stark. Typiska mönster som polemiska överdrifter och rädsla har underminerat allmänhetens förtroende för klimatlagar. Språkliga finesser som ”Habecks värmehammare” eller ”Energistasi” visar hur populistiska aktörer misskrediterar värmelagen genom att väcka rädsla bland befolkningen och ge intrycket av att medborgarnas frihet tas ifrån.

Värmelagen representerar därför inte bara en nödvändig förändring, utan blir också en politisk fråga som kräver tydlig kommunikation och social rättvisa. Man fann att sociala utmaningar och ekonomiska aspekter inte beaktas tillräckligt i lagen, vilket bidrar till många medborgares skepsis.

Längtan efter förändring

Körberstiftelsens undersökning illustrerar det spända politiska läget: 60 procent av de tillfrågade vill att politikerna ska vara mer påstridiga, samtidigt som de avvisar en utvidgning av de verkställande befogenheterna. En paradoxal bild framträder: även om många stödjer snabbare beslutsfattande är de skeptiska till populistiska partier. 69 procent av deltagarna ser populism som ett hot mot demokratin, även om denna uppfattning delas i större utsträckning av äldre och västtyska medborgare.

Situationen är tydligt spänd och den politiska diskussionen behöver akut nya impulser. Dr. Gerhard Tepe, Caritas direktör, talade om en "hjärtats intelligens" och betonade vikten av att sätta missgynnade människor i centrum för politiska beslut. Detta utgör också grunden för social sammanhållning, som behöver skyddas nu mer än någonsin.

Sammantaget återspeglar evenemanget att Tyskland står inför en banbrytande process som måste formas av aktivt medborgardeltagande, genomtänkt kommunikation och ett tydligt fokus på social rättvisa. I dessa turbulenta tider är det viktigt att stå upp för demokratin.