Cigarettavfall främjar farligt antibiotikaresistens i vår miljö

Cigarettavfall främjar farligt antibiotikaresistens i vår miljö

Dresden, Deutschland - antibiotikaresistens representerar en av de största hälsoriskerna under 2000 -talet. En aktuell studie av det tekniska universitetet i Dresden belyser nu, liksom cigarettavfall för att sprida resistenta bakterier. Den tvärvetenskapliga forskningsgruppen, som inkluderar universitetssjukhuset Dresden och Heidelberg och Tsinghua University i Kina, har visat att föroreningar från cigarettrök främjar tillväxt i sådana bakterier i miljön. Detta betydande resultat publiceras i tidskriften "Miljöhälsoperspektiv".

Studien visar att cigarettfilter innehåller farliga ämnen som gynnar sedimenteringen av resistenta bakterier i vatten. Koloniserade cigarettstubbar kan därför fungera som en bärare för resistenta bakterier som sprids genom floder och andra vatten. Dessutom visar forskning att rökning ökar spridningen av resistenta bakterier i lungorna, vilket påverkar effektiviteten av antibiotika i ofta lunginfektioner.

Mekanismer för resistensutveckling

Utvecklingen av antibiotikaresistens respekteras inte bara som svar på användningen av antibiotika, utan också genom naturliga processer. Bakterier kan utveckla mutationer i celldelning som leder till resistens. Dessa sparas i DNA, resistensgener utbyts också mellan olika typer av bakterier genom horisontell genöverföring. En oroväckande ökning av antimikrobiell resistens observeras för närvarande, vilket kallas "krypande pandemi". Experter varnar för att upp till 10 miljoner människor kan dö av infektioner med resistenta patogener årligen fram till 2050 om inga motåtgärder vidtas.

Förutom miljöpåverkan bidrar den överdrivna användningen av antibiotika i mänsklig och veterinärmedicin till utvecklingen av resistens. Särskilt i fabriksodling ses antibiotika och deras alltför ofta tillämpning som väsentliga utmaningar. Under 2019 dog cirka 1,27 miljoner människor av antibiotikaresistenta infektioner, vilket illustrerar brådskan av problemet.

Globala utmaningar och lösningar

bekämpning av antibiotikaresistens kräver en samordnad, global strategi. Världshälsoorganisationen (WHO) spelar en central roll i detta. I Tyskland har det funnits en nationell strategi för att bekämpa antibiotikaresistens sedan 2008, som ytterligare har utvidgats av den tyska antibiotikaresistensstrategin (DART 2020). Strategin inkluderar bland annat förstärkning av övervakningssystem och förtydligandet av befolkningen och medicinsk personal.

politiker kräver en ”enhälso-strategi” som inkluderar hygien och hälsohantering inom djurhållning samt forsknings- och utvecklingsfinansiering för nya antibiotika. Trots publiceringen av endast två nya antibiotika 2016 är ytterligare framsteg nödvändiga. Åtgärder för att sensibilisera läkare, för att minska antibiotikainsatser och för att genomföra effektiva hygienpraxis är avgörande för att motverka framtiden för antibiotikaresistens.

Denna studie och tillhörande resultat öppnar viktiga perspektiv för framtida forskningsinsatser för att bekämpa resistens inom medicinen. For more information, read the article on website of the Technical University of Dresden more about the mechanisms of resistance development at Open Science , och på den globala strategin mot Antibiotic-resear "https://www.aerzteblatt.de/archiv/kampiotikaresisten-global-und- interdisziplinaer-acb6ff29-4e95-3047d2b6418c"> ärzteblatt .