Saxonisk polis använde automatiserat ansiktsigenkänning i utredning - Dataskyddsmyndighet ser ingen rättslig grund

Von Kl Redaktion

Effekterna av användningen av automatiserat ansiktsigenkänning av den saxiska polisen i 21 utredningar har ökat allmänhetens medvetenhet om skyddet av integritet. Polisen Görlitz använde mobila och inpatientanordningar för att övervaka trafiken och för att utvärdera inspelningarna senare, både manuellt och automatiserade.

Dataskyddsmyndigheten har fastställt att de rättsliga baserna som polisen är baserade på är tveksamma och inte är en rimlig grund för sådana åtgärder. Särskilt oroande är det faktum att många oinvolverade tredje parter påverkas i biometrisk övervakning.

Myndigheten kritiserar också det faktum att bilddata inte har filtrerats tillräckligt, vilket innebär att människor som inte möter gärningsmännen också ingick i den biometriska jämförelsen. Detta väcker allvarliga frågor om dataskydd och datalagring.

Piratpolitiker Anne Herpertz, som lämnade in klagomålet, hävdar att typen av övervakning, vare sig retrograd eller i realtid, inte löser problemet. Det kräver ett tydligt förbud mot biometrisk övervakning av åklagare och betonar behovet av att reglera sådan teknik i Tyskland, särskilt som en del av genomförandet av den europeiska AI -lagen.

Öppenhet och skydd av medborgarnas integritet är i centrum för denna debatt. Diskussionen om hur långt de möjliga användningarna av ansiktsigenkänningsteknologier bör öka väcker viktiga frågor om människors rättigheter och friheter. Det är avgörande att regleringen och kontrollen av dessa tekniker för att säkerställa en balanserad relation mellan säkerhet och dataskydd äger rum. - nag