Fokus: Fokus: Debatt om mänsklighetens era fortsätter

Fokus: Fokus: Debatt om mänsklighetens era fortsätter

Sedan början av 2000 -talet är frågan om vi befinner oss i en ny geologisk era - antropocenen - ett varmt diskuterat ämne bland forskare. Debatten om huruvida människan formar jorden så hållbart att detta motiverar sin egen era tycktes vara intresse. En central aktör i denna diskussion är den nederländska meteorologen och den atmosfäriska forskaren Paul Crutzen, som formade termen 2000. Med sitt uttalande om att mänskliga aktiviteter väsentligt påverkar de geologiska processerna öppnade han en ny förståelse av vår miljö och mänsklighetens roll i den.

Crutzen hävdade att inte bara naturliga element som vind, väder, vulkaner och solstrålning bildar jorden, utan också de mänskliga påverkan på golv, floder och luft. Svårighetsgraden av dessa förändringar förknippade med början av atomåldern omkring 1952 fick forskarna att tänka på antropocenen - en epok som återspeglar människans inflytande på jorden.

Internationella kommissionens roll för stratigrafi

Internationella kommissionen för stratigrafi, som ansvarar för klassificeringen och namngivningen av geologiska epoker, har bildat en arbetsgrupp under de senaste 15 åren som behandlade i detalj med ämnet antropocen. Trots det påvisbara beviset på det betydande inflytandet från människor på jorden - vare sig det är genom förorening, klimatförändringar eller förlust av biologisk mångfald - beslutade denna grupp att inte officiellt introducera termen antropocen i mars 2024. Detta beslut väcker frågor och berättar en historia om tvivel och motstånd inom det vetenskapliga samfundet.

I den nya podcasten talar Karl Urban till Christian Schwägerl, en expert som intensivt har bedrivit debatten om antropocenen. Schwägerl skrev inte bara flera artiklar och böcker om detta ämne, utan hjälpte också till att forma utställningar som belyser de olika aspekterna av antropocenen. I podcast -sekvensen analyseras höjderna och djupet i antropocenidén, varigenom det blir tydligt att ämnet inte har förlorat när det gäller relevans trots det reserverade officiella erkännandet.

Undersökningen av idén om antropocen återspeglar en större konflikt inom vetenskapen: Hur definierar vi vår plats i naturen? Beslutet mot officiellt erkännande kan tolkas både som ett bakslag för rörelsen såväl som som en möjlighet att ställa ytterligare frågor och utveckla nya perspektiv. Diskussionen om mänskligt inflytande på jorden är långtgående och inkluderar etiska, sociala och vetenskapliga dimensioner som förtjänar att undersökas noggrant.