Väntedagar för sjuka människor? Företagare och fack i tvist!

Väntedagar för sjuka människor? Företagare och fack i tvist!

I Tyskland pågår för närvarande intensiva diskussioner om den höga sjukdomsnivån och möjliga åtgärder för att minska detta antal. Oliver Bäte, VD för Allianz, orsakar massiva diskussioner med sitt förslag om att återinföra en karensdag. Enligt Bäte skulle det innebära att de anställda själva fick stå för kostnaderna för första sjukdagen, vilket gav honom en bred och kritisk respons. Många ser denna idé som en fräck attack mot arbetarnas rättigheter, samtidigt som de betonar att denna åtgärd kan bidra till att spara runt 40 miljarder euro årligen. I Tyskland fortsätter du för närvarande att få din lön från första sjukdagen, vilket står högt på agendan i den pågående diskussionen. För närvarande har Tyskland en genomsnittlig sjukfrånvaro på 20 dagar per år, medan EU-genomsnittet bara är åtta dagar, vilket visar på oro över den höga ekonomiska bördan för arbetsgivarna. Denna information sammanställdes av Tagesschau.

I den här debatten framhåller många företag, som ZF, med huvudkontor i Friedrichshafen, att de har märkt en ökning av sjukfrånvaron, men utan att nämna de exakta orsakerna. Läkemedelsföretaget Vetter ifrågasätter väntetiden och varnar för att det kan skapa falska incitament. I slutändan är friska medarbetare avgörande för den höga kvaliteten på läkemedelsproduktionen, vilket i sin tur kräver strikta hygienkrav. Liebenau-stiftelsen gör ett liknande uttalande och efterlyser en differentierad sociopolitisk debatt om dessa ämnen.

Effekterna av det höga antalet sjukdomar

Den höga sjukdomsnivån i Tyskland har en djupgående inverkan på ekonomin. Varje år betalar arbetsgivarna upp till 77 miljarder euro för lönerna till sjukskrivna anställda, plus ytterligare 19 miljarder euro från sjukförsäkringsbolagen. Många företag ser behovet av att stävja denna trend. Ingenieur.de rapporterar om nya förslag som införandet av obetalda sjukdagar eller till och med en lönesänkning vid arbetsoförmåga. Sådana åtgärder skulle dock också kunna leda till ytterligare problem eftersom de skulle kunna öka ”presenteeism”, där anställda dyker upp på jobbet trots att de är sjuka för att slippa avdrag på lönen.

Det tyska fackförbundet (DGB) kritiserar idén om en föräldraledighet som "djupt orättvis" och varnar för de negativa effekter som denna förordning kan ha, särskilt för låginkomsttagare. I en undersökning sa 70 procent av de anställda att de gick till jobbet sjuka minst en gång om året, vilket lyfte fram den oroande situationen. Även Verdi vd Maria Winkler beskriver förslaget som förlegat och efterlyser en positiv företagskultur som gör att medarbetarna kan känna sig trygga vid sjukdom utan att frukta ekonomiska nackdelar.

Hälsoutmaningarna

Utöver de ekonomiska aspekterna behöver även hälsoutmaningar beaktas i debatten om höga sjukdomsnivåer. Cirka 50 procent av de försäkrade hade minst en sjukanmälan 2023, med det årliga genomsnittet på 20 dagars frånvaro per person. Huvuddiagnoserna är förkylningar, psykiska sjukdomar och rörelseorganen. Denna utveckling avspeglas i statistiken: År 2023 var den genomsnittliga sjukfrånvaron redan 17,7 dagar, vilket visar att utmaningarna på arbetsmarknaden är ännu mer komplexa än man först trodde.

Diskussionen om en karensdag väcker därför många frågor. Det är fortfarande oklart om detta förslag faktiskt skulle leda till lättnader eller om det ens skulle kunna få motsatt effekt. Det som står klart är att debatten långt ifrån är över och att både politiska och sociala reaktioner på Bätes krav och andra förslag behövs akut för att nå en hållbar lösning.