Polis under beskjutning: omintetgörande av straff efter ett blodigt brott i Aschaffenburg!

Polis under beskjutning: omintetgörande av straff efter ett blodigt brott i Aschaffenburg!

I januari 2024 inträffade en chockerande blodsutgjutelse i Aschaffenburg: en psykiskt sjuk man dödade två personer och satte därmed hela diskussionen om förebyggande av våldshandlingar och behandlingen av psykiskt sjuka människor i Tyskland i centrum. Brottet hade dock redan sina rötter i en händelse som hade ägt rum månader tidigare. I augusti 2024 ska gärningsmannen, som då var 28 år gammal, ha attackerat sin flickvän, strypt henne och skadat henne med en kniv, enligt åtalet. Trots denna våldsamma attack utredde polisen inte ärendet. Detta väcker frågor som Coburgs åklagarmyndighet redan tar upp: Varför vidtogs inga åtgärder för att utreda hotet?

En polisman som var inblandad i det här fallet står nu inför rätta för att ha hindrat straff under sin tjänst. Enligt åtalet ska han medvetet ha motverkat brottmålet mot den senare gärningsmannen. Det misstänks att han omhändertog den misstänkte efter attacken utan att följa upp en ordentlig utredning. I början av rättegången kommenterade den 29-årige polisen inte anklagelserna, som nu potentiellt kan utsätta honom för ett fängelsestraff på sex månader till fem år.

Tidiga insatser och förebyggande projekt

De tragiska händelserna i Aschaffenburg är en del av ett större problem som berör samhället: Hur kan sådana våldshandlingar förhindras? I till exempel Nordrhein-Westfalen lanserades det förebyggande projektet ”PeRiskoP”, som syftar till att identifiera personer med riskpotential i ett tidigt skede. Projektet främjar samarbete mellan polis, hälsomyndigheter, skolor och kriminalvårdsanstalter. Syftet är att förhindra att psykiskt sjuka människor förbises i samhället och inte inser de faror som de kan utgöra i rätt tid. I diskussionen om förebyggande av våldshandlingar uppmärksammas också den nuvarande stigmatiseringen av psykiskt sjuka, som ofta fortfarande utgör ett hinder för tidig identifiering. Antalet psykiskt sjuka förövare har ökat de senaste åren, vilket ökande statistik visar: 2022 var andelen psykopatologiska diagnoser runt 16 % av de grova våldsbrotten.

En viktig röst i denna diskurs är det tyska sällskapet för psykiatri och psykoterapi, psykosomatik och neurologi (DGPPN), som har formulerat rekommendationer för att förebygga våldshandlingar i ett positionsdokument. Det framhålls att befintliga rättsliga möjligheter bör användas mer konsekvent utan att det behövs nya lagar. Målet måste vara att skydda både skyddet för befolkningen och psykiskt sjukas rättigheter. Ett viktigt steg kan vara utbyggnad av vårdstrukturer, integrationshjälp och socialpsykiatrisk service för att minimera risken för våldshandlingar.

I slutändan kvarstår frågan om hur lagar och sociala strukturer kan utformas så att både förövare och potentiella offer skyddas i tid. Med tanke på den aktuella utvecklingen i polismannens ärende och misstankarna mot den psykiskt sjuke mannen från Aschaffenburg finns det mycket att fundera över och diskutera.