Staden Bayreuth varnar: Var försiktig med falsk information om avfallshantering!

Staden Bayreuth varnar: Var försiktig med falsk information om avfallshantering!

Staden Bayreuth är just nu i rampljuset när det gäller spridningen av desinformation om avfallshantering. Invånare uppmanas att inte förlita sig på information som genereras av artificiell intelligens (AI) i sökmotorer. Som stadsförvaltningen framhåller ger dessa ofta felaktiga eller vilseledande uppgifter om avfallsrelaterade frågor. Tveksam information som kan leda till missförstånd dyker upp med jämna mellanrum och staden uppmanar medborgarna att endast förlita sig på officiella källor. Tillförlitlig information finns på stadsbyggnadens hemsida och i olika avfallsappar, varav en del också tillhandahålls av staden. Detta rapporteras av kurir.

Men var kommer denna oro för falska nyheter ifrån? Det blir allt tydligare att artificiell intelligens spelar en farlig roll inte bara i vardagen, utan också i spridningen av politisk och social information. Professor Stefan Feuerriegel, som leder Institute of Artificial Intelligence (AI) i Management vid LMU, påpekar den enorma sprängkraften hos AI-genererad desinformation. Med den senaste tekniken kan övertygande texter, bilder och till och med röster skapas som ofta är svåra att känna igen som falska. Ett exempel som fortfarande fastnar i mångas medvetande är den virala AI-genererade bilden av påven Franciskus som vilseledde människor över hela världen. Det är detaljerna som spelar roll: Trots tekniska framsteg har AI fortfarande svårigheter med vissa aspekter som representation av händer eller komplexa bakgrunder. Dessa brister kan dock kompenseras genom att personifiera innehållet och rikta in sig på målgrupper Ludwig Maximilian University förklarade.

Faran med desinformation

Falska nyheter och desinformation finner grogrund i sociala nätverk, vilket uppmuntrar spridningen av sådan falsk information. Enligt Federal Agency for Civic Education visar studier att mindre än 1 % av innehållet som konsumeras på Internet kan klassas som falska nyheter. Men det som är oroande är att sådant innehåll ofta konsumeras särskilt intensivt i vissa sociala grupper. Ett lågt förtroende för politiska institutioner och medieinstitutioner ökar mottagligheten för sådana rapporter. Detta är också uppenbart i händelserna kring Donald Trumps val eller Brexit-folkomröstningen, där falsk information medvetet spreds. Intressant nog har även empirisk forskning kring ämnet falska nyheter och desinformation ökat dramatiskt de senaste åren – inte minst som en reaktion på förändrade politiska förhållanden och användningen av sociala medier. Rapporterna om detta Federal Agency for Civic Education.

En punkt som har tagits upp gång på gång i de senaste diskussionerna är mediekunskapens roll. Experter är överens: mediekunskap är nyckeln till att bekämpa falska nyheter. Användare bör lära sig att kritiskt ifrågasätta information och jämföra olika källor för att motverka floden av desinformation. Politiska aktörer är också skyldiga att vidta effektiva åtgärder och stödja initiativ som "EU vs. Disinfo". Dessa kämpar mot desinformation försöker sätta enhetliga standarder för att bekämpa falska nyheter.

I tider då informationslandskapet blir allt mer komplext är det avgörande att både användare och plattformsoperatörer agerar proaktivt. Ökad medvetenhet, transparenta faktakontroller och en kritisk granskning av innehåll är avgörande. Det är det enda sättet varje individ kan ta hand om sig själv och skilja sanningen från lögnen – en utmaning som berör oss alla och vars övervinnande blir allt viktigare i vår digitaliserade värld.