Merz 'röstchock: Kandidaten för kansler i den permanenta krisen!

Merz 'röstchock: Kandidaten för kansler i den permanenta krisen!

Berlin, Deutschland - Bundestag avvisade unionens utkast till lag för att begränsa migrationen den 31 januari 2025. Detta resultat var ett betydande bakslag för CDU -chef Friedrich Merz, som inte kunde samla in tillräckligt med röster för att upprätthålla initiativet. Efter detta nederlag kritiserade Merz skarpt de gröna och SPD i en speciell fraktionssession och anklagade SPD för att utnyttja valkampanjens ämnesmigration och inte vara redo att kompromissa. Reaktionerna på resultatet av omröstningen röstade och visade den djupa splittringen inom det politiska landskapet.

AFD såg emellertid misslyckandet i lagstiftningen som en "implicering av unionen" och talade om en "demontering" Merz "som en kandidat för kansler. Alice Weidel betonade att Merz inte var en lämplig kandidat för kansler, medan Tino Chrupalla tog upp frågan om Angela Merkel inte var den faktiska kandidaten för kansler. SPD: s parlamentariska gruppledare Rolf Mützenich beskrev resultatet av omröstningen som ett "historiskt beslut" och bad väljarna att besluta om Merz i Bundestag -valet den 23 februari.

Politiska reaktioner och anklagelser

De gröna reagerade lättade till resultatet, men påpekade på "stora sprickor" i Demokratiska centrum. Britta Haßelmann talade om en svår dag i Bundestag. Katharina Dröge från de gröna anklagade också föreningen för försök till utpressning, medan Robert Habeck, kandidat till kansler för de gröna, kritiserade Merz direkt för hans hantering av migrationspolitiken. Han anklagade CDU -chefen för att inte arbeta med AFD, trasig och talade om en dramatisk och bitter vecka.

Dessutom berömde Habeck parlamentsledamöterna som förhindrade att en lag antogs med stöd av AFD. Dessa politiska spänningar och anklagelser illustrerar den aktuella torrheten i den tyska politiken, särskilt när det gäller att hantera migrationspolitiska frågor.

Migrationspolitik i det politiska sammanhanget

Inom borgerligt debattområdet är det viktigt att titta på de grundläggande rättsliga ramarna och sociala utmaningarna. Den grundläggande lagen i Tyskland garanterar asyllagar för politiskt förföljd, och en humanitär skyldighet att acceptera flyktingar från förföljelse, krig och terrorism är obestridligt. Tyskland har tidigare fått vinst och ekonomisk tillväxt genom invandring från andra länder.

Behovet av att minska oregelbunden migration är också ett centralt problem. Enligt en studie från Institutet för arbetsmarknad och yrkesforskning (IAB) är 54 % av flyktingarna som bor i Tyskland, vilket understryker vikten av deras integration på arbetsmarknaden. Den federala regeringen har redan initierat omfattande migrationsreformer för att modernisera invandringslagstiftningen och ta itu med bristen på kvalificerade arbetare.

De nuvarande politiska tvisterna om migrationspolitik står mot bakgrund av europeiska skyldigheter som kräver effektivt skydd vid externa gränser och enhetliga standarder. Syftet är att utöka ett fungerande asylsystem som uppfyller både humanitära krav och möjliggör ordnad migration.

Sammantaget förblir den politiska diskussionen om migration och asyl spänd och formad av skillnader i innehåll som påverkar både koalitionspartnerna och oppositionen. Det kommande federala valet kan ge avgörande svar på dessa pressande frågor.