Våldsamma protester i Giessen: Bundestag bryter in i heta debatter!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Det var massiva protester mot AfD i Giessen den 30 november 2025, vilket ledde till våldsamma sammandrabbningar och skador.

In Gießen kam es am 30.11.2025 zu massiven Protesten gegen die AfD, die zu gewaltsamen Auseinandersetzungen und Verletzten führten.
Det var massiva protester mot AfD i Giessen den 30 november 2025, vilket ledde till våldsamma sammandrabbningar och skador.

Våldsamma protester i Giessen: Bundestag bryter in i heta debatter!

I lördags den 30 november 2025 samlades tiotusentals människor i Giessen för att demonstrera mot grundandet av den nya ungdomsorganisationen AfD. Men det som började som fredliga protester slutade i våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Mer än 25 000 deltagare kom för att uttrycka sitt missnöje över den politiska utvecklingen, men sammandrabbningar bröt ut, vilket satte säkerhetsstyrkorna i hög beredskap. Enligt uttalanden från den hessiske inrikesministern Roman Poseck (CDU) rådde förhållanden liknande inbördeskrig när polisen försökte kontrollera situationen.

Totalt skadades mellan 10 och 15 poliser lindrigt i sammandrabbningarna. Polisen tvingades vidta massiva åtgärder – vattenkanoner, batonger och pepparspray användes för att stoppa de pågående vägspärrarna. Dessa blockader sågs av många demonstranter som legitima protester, även om de ansågs olagliga av polisen. Hela händelsen resulterade i tre gripanden, som snart upphävdes. Totalt har 25 brottsanmälningar lämnats in.

Politiska reaktioner i förbundsdagen

De följande dagarna bröt ett hett ordväxling ut i förbundsdagen om händelserna i Giessen. AfD beskrev protesterna som en "orkestrerad häxjakt" och betonade att operationen mot dem ska ses som "ohämmad terror av vänsterradikala". AfD-parlamentarikern Uwe Schulz talade till och med om en "dag för vänsterextrema maktövertagande i Giessen". Däremot tog riksdagsledamöter från andra partier avstånd från de våldsamma utbrotten, men erkände samtidigt civilsamhällets protester som spelar en viktig roll i den politiska diskussionen.

I synnerhet betonade Miljöpartiets parlamentariska gruppledare Irene Mihalic att det verkliga hotet mot demokratin inte kom från demonstranterna, utan från folket som samlats i salen. Frederik Bouffier från CDU uttryckte förståelse för protesterna, men kritiserade demonstranternas våldsamma metoder. Detta visar att debatten om politiskt motiverat våld i Tyskland är komplex.

Upptrappning i protestkulturen

De senaste åren har demonstrationer i Tyskland upprepade gånger präglats av våldsamma sammandrabbningar. Den ökande viljan att använda våld från vissa demonstranters sida observeras av experter, även om polisens och demonstranternas åsikter ofta skiljer sig mycket åt. Ett exempel på denna utveckling kan ses i de våldsamma protesterna under G8-toppmötet 2007 i Heiligendamm, som skapade stor uppmärksamhet i media. Man skiljer på avsiktligt fysiskt och psykiskt våld, även om många fredliga protester fortfarande kan övergå i våldsamma sammandrabbningar.

Statistiken visar att mer än 70 procent av de registrerade brotten under demonstrationer hänförs till PMK-vänstersektorn, som har noterat en liten ökning det senaste decenniet. Det råder ingen tvekan om att många av konflikterna kan kopplas till sociala och politiska spänningar inom samhället. Politiskt motiverat våld är en viktig fråga som diskuteras både på gatan och i den politiska diskursen.