Kostnadsexplosion inom daghems- och skolsektorn: Vad händer härnäst, Niedersachsen?

Kostnadsexplosion inom daghems- och skolsektorn: Vad händer härnäst, Niedersachsen?

Kommunerna i Nordrhein-Westfalen kommer att stå inför enorma ekonomiska utmaningar de kommande åren. Distriktsadministratören för distriktet Harburg, Rainer Rempe, varnar för dramatiska budgetunderskott på 37 miljoner euro 2026 och till och med 47 miljoner euro 2027. En avgörande orsak är nya lagkrav från delstaten och den federala regeringen, som belastar kommunerna med merkostnader. Särskilt viktigt är införandet av avgiftsfria daghem och den planerade heldagsvården i grundskolan.

Trycket på kommunkassan ökar genom den obligatoriska lagstadgade rätten till heldagsvård, som träder i kraft för första klass från och med den 1 augusti 2026 och utökas till årskurs ett till fyra år 2029. I hela landet tillgodoses i dagsläget bara en del av behovet, då cirka 1,8 miljoner barn i grundskoleåldern i dag vårdas av hela dagarna, vilket motsvarar 56 procent av alla barn i åldern. Så det finns fortfarande utrymme för förbättringar här för att öka kvoten. Det federala familjeministeriet har planerat en investeringsvolym på 3,5 miljarder euro för utbyggnaden av heldagsvården till 2029 för att stödja kommunerna, även om osäkerheten kvarstår om de specifika ekonomiska bidragen. Information från bmbfsfj.de visar att dessa medel inte bara kommer att stödja utbyggnaden av nya platser, utan även driften.

Finansiella osäkerheter och utsikter

Situationen är särskilt explosiv i distriktet Harburg, där ”skolmyndighetsmodellen” för heldagsvård beslutades i december 2024. Ändå finns det rapporter om en möjlig höjning av distriktsavgiften med sex procentenheter, vilket kan resultera i en extra belastning på 4,5 till fem miljoner euro för staden Buchholz. Förste kommunfullmäktige Dirk Hirsch uttryckte oro över att denna höjning ytterligare skulle förvärra stadens ekonomiska problem, medan man i Winsen, med en belastning på cirka 3,6 miljoner euro i resultatbudgeten, måste ställa in investeringar och se över finansieringen av klubbarna, vilket borgmästaren André Wiese framhåller.

Dessutom är det fortfarande oklart i vilken utsträckning delstatsregeringen kommer att kunna implementera nya regler för fördelning av medel i tid. Även om 142 miljoner euro i ytterligare medel är öronmärkta för kommunerna måste distrikten förbereda sig för mindre stöd. Dessa osäkerheter försvårar den kommunala planeringen avsevärt. Statens ekonomiska utjämning är också osäker när det gäller stadsdelarnas planeringstrygghet.

På väg till heldagsvård

Det finns fortfarande en stråle av hopp. Det investeringsprogram som redan är godkänt ska stödja utbyggnaden av heldagsvården på sikt. Den federala regeringen planerar att förlänga programmet till slutet av 2029. Förbundsministern för familjefrågor Karin Prien betonar att delstaternas och kommunernas ansträngningar att utöka heldagsutbildningen och vårdutbudet redan har visat lovande framsteg. De senaste åren har många platser skapats för att möta den ökande efterfrågan. Men det finns fortfarande mycket att göra.

Utmaningarna ska därför inte underskattas, särskilt med tanke på det nära förestående införandet av den lagliga rätten till heldagsvård. Särskilt detta skulle kunna påverka kommunernas ekonomiska situation. Det återstår att se om de utlovade federala medlen faktiskt kommer att avlasta samhällena.

För alla inblandade innebär det: planera väl, göra ytterligare ansträngningar och förbereda dig så gott som möjligt inför kommande förändringar. Kommer den satsade insatsen att kunna kompensera för de ekonomiska svårigheterna? De närmaste månaderna kommer att visa hur situationen kommer att utvecklas.

För detaljerad information om lagändringarna och de ekonomiska ramarna kan du läsa artiklarna från kreiszeitung-wochenblatt.de, bmbfsfj.de och federalgovernment.de besök.