Luftkvalitet i Lüneburg: Fina dammnivåer i larmområdet!
Ta reda på allt om luftkvalitet i Lüneburg den 1 juli 2025: fint damm, ozon och aktuella hälsorisker.

Luftkvalitet i Lüneburg: Fina dammnivåer i larmområdet!
Dålig luftkvalitet är en fråga som berör oss alla. Detta är särskilt tydligt i den aktuella luftmätningen i Lüneburg, som genomfördes den 1 juli 2025. Vid mätstationen på Zeppelinstrasse registrerades fina dammpartiklar (PM10), vilka bestämdes per kubikmeter luft. Gränsvärdet för PM10 är 50 mikrogram per kubikmeter, vilket får överskridas upp till 35 gånger per år Landeszeitung rapporterats.
Men hur är den övergripande luftkvaliteten? Detta mäts inte bara av fint damm, utan även av kvävedioxid och ozon. Gränserna är tydligt definierade:
- Sehr schlecht: Stickstoffdioxid > 200 μg/m³, Feinstaub > 100 μg/m³, Ozon > 240 μg/m³
- Schlecht: Stickstoffdioxid 101-200 μg/m³, Feinstaub 51-100 μg/m³, Ozon 181-240 μg/m³
- Mäßig: Stickstoffdioxid 41-100 μg/m³, Feinstaub 35-50 μg/m³, Ozon 121-180 μg/m³
- Gut: Keine gesundheitlich nachteiligen Wirkungen zu erwarten
- Sehr gut: Beste Voraussetzungen für Aktivitäten im Freien
Särskilt alarmerande är det faktum att 240 000 förtida dödsfall på grund av partiklar registreras i Europeiska unionen varje år. Om luftkvaliteten är dålig bör känsliga personer undvika fysisk ansträngning utomhus. Dessa rekommendationer kommer också från experter som stödjer WHO:s nya riktlinjer för luftkvalitet. Dessa är baserade på hälsoeffekterna av föroreningar och är avsedda att hjälpa befolkningen att skydda sin hälsa, som Federal Environment Agency förklarar.
WHO:s roll och begränsa justeringar
2021 skärpte Världshälsoorganisationen (WHO) riktlinjerna för luftkvalitet. Årsmedelvärden på mindre än 5 µg/m³ rekommenderas för fint damm (PM2,5), mindre än 10 µg/m³ för kvävedioxid och mindre än 60 µg/m³ för ozon i 8-timmarsgenomsnitt. Detta är en tydlig signal som också måste erkännas i Tyskland. Faktum är att WHO:s riktvärden för PM2.5 och NO2 överskreds i Tyskland 2022, vilket inte bara talar för luftkvaliteten utan också för hälsoriskerna med luftvägssjukdomar och andra hälsoproblem, som [PMC](https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC1046519.
WHO:s nuvarande rekommendationer kan också leda till sociala och politiska förändringar i rörlighet, energiproduktion och stadsplanering. Förbättrad luftkvalitet kan inte bara ge hälsofördelar, utan också ekonomiska fördelar på upp till 38 miljarder euro årligen.
Med tanke på all denna information är frågan hur vi som samhälle svarar på denna utmaning. Att uppdatera riktlinjerna för luftkvalitet är ett steg i rätt riktning, men kräver också ett aktivt bidrag från varje individ och samhället. Endast tillsammans kan vi förbättra luftkvaliteten och därmed skydda vår hälsa.