Iran hotar med dödsstraff: press under press – censuren ökar!

Iran hotar med dödsstraff: press under press – censuren ökar!

I Iran blir situationen kring media och dödsstraffet allt svårare. Den 14 juni 2025 utfärdade Iranian Revolutionary Garden (IRGC) en tydlig varning till alla medier och individer som kan komma att samarbeta med den israeliska underrättelsetjänsten Mossad. Enligt en rapport av Euronews Det föreskrevs att ett sådant samarbete skulle anses vara ett allvarligt brott som bestraffas med "maximistraff", troligen dödsstraff. IRGC beskrev varje form av samarbete, vare sig det är på underrättelseområdet eller inom kulturella och mediala aktiviteter till stöd för den "sionistiska regimen", som ett brott.

Euronews Babak Kamiar nämner att dessa åtgärder sannolikt kommer att resultera i att lokala medier tystas. Istället för kritisk rapportering om regimen kunde från och med nu endast lovsånger publiceras. Internationella medier som verkar i Iran kan också påverkas av denna nya situation, vilket gör den redan ansträngda informationssituationen ännu svårare.

Hemska siffror om dödsstraff

Att rapportera om de mänskliga och juridiska konsekvenserna av denna utveckling kompliceras ytterligare av det alarmerande antalet dödsdomar i Iran. År 2023 registrerade människorättsorganisationer inklusive Amnesty International och Iran Human Rights en dramatisk ökning av avrättningarna till 834, en ökning med 40 procent jämfört med föregående år. Majoriteten av dessa avrättningar – över 60 procent – ​​utfördes för narkotikarelaterade brott, vilket speglar regimens strikta narkotikapolitik under president Ebrahim Raisi.

Det är anmärkningsvärt att de iranska myndigheterna endast officiellt tillkännager en bråkdel av avrättningarna. Så de faktiska siffrorna kan vara ännu mer drastiska. Varken internationella rättelser eller insikter i rättspraxis kunde lyfta det som beskrevs som ett cyniskt förhållningssätt till mänskliga rättigheter till en acceptabel nivå. Statistik visar att minst 481 personer avrättades för narkotikarelaterade brott 2023, medan avrättningar med politiska motiv, som de senaste protesterna under parollen "Kvinna, liv, frihet!", inte saknas.

Att stärka den repressiva apparaten

Dödsstraffet etablerades också som ett instrument för regimens repressiva politik för att behålla makten. En aspekt av denna repressiva politik är den ojämlika behandlingen av etniska minoriteter, som sunnimuslimen Baloch, av vilka många avrättas. Även om de bara utgör 5 procent av den totala befolkningen, är de oproportionerligt representerade bland de avrättade, vilket tyder på en systematisk obalans.

Enligt en rapport från dagliga nyheter Dödsstraffet är också ett viktigt medel för den iranska regimen att undertrycka alla oppositionella rörelser. Man kan konstatera att myndigheterna upprepade gånger framför vaga anklagelser för att befästa sin egen maktposition. Flera människorättsorganisationer kräver en brådskande reform av dödsstrafflagarna, särskilt för minderåriga brottslingar, som fortsätter att införas oförminskat och brutalt.

Sammanfattningsvis är spekulationerna om den framtida utvecklingen av rapportering och mänskliga rättigheter i Iran alarmerande. Bara tiden kommer att utvisa om och hur internationella påtryckningar kan påverka den iranska regeringen när dess folk lider under en allt mer repressiv regim.