Klingbeil varnar: EU:s budget äventyrar Tysklands finansiella stabilitet!

Klingbeil varnar: EU:s budget äventyrar Tysklands finansiella stabilitet!

Finansminister Lars Klingbeil uttryckte sin oro över EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens förslag till nästa långtidsbudget för EU vid G20-finansministrarnas möte i Durban, Sydafrika. Högt radioguetersloh.de Klingbeil beskrev detta förslag som "inte acceptabelt". Han framhåller vikten av att hålla sig proportionerlig när det gäller ekonomiska frågor och kritiserade särskilt den planerade företagsbeskattningen, som ses som en felaktig signal.

I den nuvarande EU-budgeten drabbas stora företag med en årsomsättning på över 100 miljoner euro av en ny skatt. Dessutom bör en del av de nationella tobaksskatteintäkterna gå till EU. Klingbeil gjorde klart att Tyskland inte kunde stödja detta förslag. Den federala regeringen strävar efter målet att stärka den tyska ekonomin, säkra jobb och attrahera fler investeringar till landet.

Enligt en IW-studie var Tyskland EU:s största nettobidragsgivare 2021 med ett nettobidrag på 21,4 miljarder euro. Detta står i kontrast till många andra medlemsländer som anses vara nettomottagare, inklusive Polen, Grekland och Ungern. År 2021 betalade Tyskland 0,58 % av sin bruttonationalinkomst (BNI) till EU, följt av Nederländerna och Sverige. Jämfört med våra EU-grannar är detta en betydande summa. Varje tysk investerar 257 euro per capita i EU, vilket visar att de ekonomiska bördorna tydligt märks i Tyskland.

Situationen har blivit ännu värre sedan Brexit, eftersom Tyskland och Frankrike måste absorbera betalningarna från den tidigare nettobidragsgivaren Storbritannien. Vid det här laget har Tysklands nettoposition ökat med 5,9 miljarder euro sedan Brexit, vilket bara ökar utmaningarna för den tyska finanspolitiken.

Ekonomiska förhållanden i EU

Situationen för nettobidragsgivare och -mottagare i EU är en jämförbar bild bpb.de representerar. 2023 var Tyskland den största nettobidragsgivaren med ett negativt budgetsaldo på -0,4 % av bruttonationalprodukten, följt av Frankrike och Nederländerna. Speciellt i absoluta tal leder Tyskland listan över nettobidragsgivare med 17,4 miljarder euro, medan Polen och Rumänien ligger i högsta ligan när det gäller nettomottagare.

Utöver de ekonomiska bidragen har dessa betalningar också en inverkan på Tysklands uppfattning om EU. Det är inte bara en fråga om pengar. Länder som Kroatien, Lettland och Ungern får betydligt högre belopp per capita från EU, vilket visar på obalansen mellan medlemsländerna.

IW-studien understryker också att nettopositionerna inte speglar hela fördelen med EU för medlemsländerna, eftersom Tyskland som exportnation gynnas avsevärt av de europeiska marknaderna. Det gör att diskussioner om budgetbidrag och mottagare alltid står i centrum för politiska debatter.

Med tanke på de utmaningar som de befintliga förslagen och de ekonomiska omständigheterna ger upphov till blir det spännande att se hur Tyskland och EU reagerar på den aktuella utvecklingen. Finansminister Klingbeils hållning är bara en pusselbit i ett komplext politiskt och ekonomiskt sammanhang.