Brådskande behov av bostäder: Fackligt efterlyser nybyggnationsoffensiv i stadsdelen Kleve

Brådskande behov av bostäder: Fackligt efterlyser nybyggnationsoffensiv i stadsdelen Kleve

I stadsdelen Kleve är det tydligt: ​​Bostäder är ett hett ämne. År 2024 byggdes 1 231 nya lägenheter där, varav 262 en- och tvåfamiljshus. Totalt uppgick byggnadskostnaderna till cirka 155,5 miljoner euro. Men facket IG Bau slår larm och efterlyser nybyggnationsoffensiv. Behovet av sociala och prisvärda bostäder är stort, och det är tydligt inte bara i Kleve, utan i hela landet.

Siffrorna är alarmerande. Enligt IG Bau saknas cirka 550 000 lägenheter i Tyskland, varav 35 000 saknas bara i Berlin. Situationen är särskilt kritisk inom sociala bostäder, vars antal ständigt minskar. För att möta efterfrågan skulle minst 210 000 nya sociala bostäder behöva byggas varje år till 2030. Det finns för närvarande bara runt 1 miljon sociala bostäder, ett antal som stadigt har sjunkit sedan 1990-talet.

Bostadsbyggandets utmaningar

Bygglov i stadsdelen Kleve visar åtminstone på små ökningar: 249 nya bostadshus söktes 2024, vilket motsvarar en ökning med 5,5 procent jämfört med föregående år. Men det räcker inte. Totalt söktes och godkändes 1 246 nya lägenheter med en tydlig trend mot flerfamiljshus – denna kategori noterade en imponerande ökning med 65 procent.

IG Bau har åtagit sig att avsevärt minska byggkostnaderna. En studie från byggforskningsinstitutet ARGE föreslog att byggkostnaderna skulle sänkas med en fjärdedel till en tredjedel. Det handlar om verkliga besparingar: färre överdrivna standarder, minskade tak- och väggtjocklekar och eliminering av underjordiska parkeringsplatser skulle kunna bidra till att skapa bostadsyta. Enligt IG Bau ska alltför höga krav också ifrågasättas när det gäller buller och klimatskydd.

Socialt boende i kris

Sambandet mellan bristen på bostäder och den ekonomiska miljön går inte att förneka. Den federala regeringen har redan vidtagit åtgärder för att stödja bostäder och byggbranschen, men det är fortfarande tveksamt om detta är tillräckligt. Byggkostnaderna och räntorna har stigit sedan Ukrainakrisen, vilket gör nybyggnation ännu svårare. Under fjärde kvartalet 2024 steg priserna på nya bostadshus med cirka 3,1 procent jämfört med föregående år.

Mer pengar investeras för närvarande i sociala bostäder över hela landet och antalet subventionerade sociala bostäder steg med 21 procent till 49 591 år 2023. Trots det fortsätter det totala antalet sociala hyresrätter på en nedåtgående trend kring 1,07 miljoner.

Matthias Günther, chefsekonom på Pestelinstitutet, beskriver situationen på den sociala bostadsmarknaden som en "kronisk utbrändhet". För att faktiskt råda bot på situationen krävs omfattande politiska åtgärder: målavtal, ett rikstäckande socialt bostadsregister, en grundlagsgaranti för nybyggnadsfinansiering och en sänkning av momsen till 7 procent för byggande av nya sociala bostäder finns på förslagslistan.

Trafikljusregeringen är för närvarande under enorm press att agera. Fokus ligger på att skapa bostäder och stödja byggbranschen, samtidigt som befolkningen lider av brist på bostäder, särskilt i strukturellt svaga regioner. Mängden billiga bostäder påverkar inte bara bostadsmarknaden utan även hela ekonomin.

Tiden rinner iväg. Köln och den närliggande stadsdelen Kleve måste anta utmaningen, möta efterfrågan på bostadsyta och samtidigt upprätthålla sociala standarder. Bristen på bostadsyta kan bara åtgärdas på ett hållbart sätt genom en smart byggpolitik.