Omvandling av kyrkor i stadsdelen Soest: tradition möter nya idéer!

Omvandling av kyrkor i stadsdelen Soest: tradition möter nya idéer!

Kyrkolandskapet i stadsdelen Soest har genomgått en djupgående förändring de senaste åren. Fallande medlemsantal och lägre kyrkobeslutning driver många protestantiska och katolska församlingar att leta efter nya användningsområden för sina kyrkobyggnader. Detta rapporterar Hellweg Radio.

I Lippstadt har samhällena redan agerat proaktivt: tre protestantiska kyrkor och ett gemenskapscenter invigdes för att ta hänsyn till sociala förändringar. Det övergripande målet med dessa avzoneringar är att stärka de kvarvarande kyrkoplatserna och hitta vettiga användningsområden. Ett särskilt framgångsrikt exempel finns i Bad Sassendorf, där en före detta kyrka byggdes om till ett bostadshus. I Lipperbruch tillhör nu den långvariga Christopherus-kyrkan en grekisk-ortodox gemenskap och fortsätter att användas för religiösa ändamål.

Nya utmaningar och motstånd

Ett annat exempel är den katolska S:t Norbertkyrkan i Werl som ska göras om till daghem för att motverka platsbristen inom barnomsorgen. Men denna omvandling för med sig motstånd: en online-petition lanserades för att stoppa avzoneringen. Detta motstånd belyser den känslomässiga anknytning många församlingsmedlemmar har till sina kyrkor och de konflikter som sådana beslut för med sig.

De utmaningar som många samhällen står inför är inte bara ett lokalt fenomen. Siffrorna visar att över 40 000 kyrkor i Tyskland riskerar att bli föräldralösa. En studie från EKD visar att sedan 2022 har mindre än hälften av tyska medborgare varit medlemmar i någon av de stora kristna kyrkorna. Högt Deutschlandfunk kultur Endast 13 procent av befolkningen anses vara religiös. Fler och fler kyrkor kan komma att överges under de kommande decennierna, medan enligt de senaste prognoserna kan upp till 20 procent av kyrkorna inte längre användas som gudstjänstlokaler inom det närmaste decenniet.

En fråga om användning och identitet

Naturligtvis är omvandlingen av kyrkor ingen ny fråga. Användningsförändringar som utlösts av sekulariseringsprocesser har skett sedan medeltiden. Historiskt har sådana omvandlingar ägt rum, till exempel under reformationen eller Reichsdeputationshaupttritt. Orsakerna till dessa omställningar är för närvarande uppenbara: ekonomiska, ekologiska och politiskt-sociala skäl är ofta avgörande. De Federal Agency for Civic Education pekar på behovet av att föra en diskussion om den framtida användningen av dessa byggnader som kulturella och religiösa platser.

Kyrkor är inte bara liturgiska platser; de har också ett särskilt värde för samhället. De är resonansutrymmen och bidrar till samhällets och det omgivande områdets identitet. Att bevara och omvandla kyrkor till sociala eller kulturella mötesplatser skulle därför kunna bli en uppgift för samhället som helhet. Det finns redan projekt som använder kyrkor olika, till exempel för miljöskyddsåtgärder eller som evenemangsplatser. En del kommuner som redan hittat innovativa användningsmodeller har goda förutsättningar för detta.

Utvecklingen i kyrkolandskapet speglar hur dynamiskt samhörighet och gemenskapsplatser förändras i vårt samhälle. En blick in i framtiden visar att det fortfarande är spännande att se hur samhällen kommer att hantera dessa utmaningar och vilka nya möjligheter till interaktion mellan kyrka och samhälle som kan uppstå.