Östtyskland fortsätter att krympa: vart har folket tagit vägen?

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Den demografiska utvecklingen i Tyskland sedan 1990 visar på betydande förändringar: migration från öst till väst, befolkningsminskning och nya migrationstrender.

Die demografische Entwicklung in Deutschland seit 1990 zeigt erhebliche Veränderungen: Abwanderung von Ost nach West, Bevölkerungsrückgang und neue Migrationstrends.
Den demografiska utvecklingen i Tyskland sedan 1990 visar på betydande förändringar: migration från öst till väst, befolkningsminskning och nya migrationstrender.

Östtyskland fortsätter att krympa: vart har folket tagit vägen?

Den demografiska utvecklingen i Tyskland är ett spännande och samtidigt oroande ämne, särskilt med tanke på skillnaden mellan Öst- och Västtyskland. Sedan återföreningen 1990 har bilden av befolkningsutvecklingen förändrats väsentligt. Nästan tre miljoner människor har flyttat ut från de östtyska delstaterna Deutschlandfunk rapporterad. Medan 14,8 miljoner människor fortfarande bodde i Östtyskland 1990, kommer det 2024 bara att finnas omkring 12,4 miljoner – en nedgång med 16 procent.

Migrationen drabbar främst unga människor, som ofta flyttar till väst i jakt på bättre levnads- eller arbetsvillkor. Inom de första tio åren efter återföreningen emigrerade runt hälften av de som emigrerade, men det skedde en förändring mellan 2017 och 2022: För första gången flyttade fler människor från väst till öst, närmare bestämt 18 000 personer. Särskilt anmärkningsvärt är den snabba befolkningstillväxten i städer som Leipzig, som har vuxit med imponerande 30 procent sedan 1995.

Demografisk förändring i öst

Den allmänna orsaken till de demografiska förändringarna ligger i kombinationen av sjunkande födelsetal, utvandring av unga och ökande medellivslängd. I västra Tyskland bromsar invandringen från utlandet och invandringen från de nya delstaterna åldrandet, medan befolkningen i öster hela tiden krymper. Högt Destatis År 2022 bodde mer än fem gånger så många människor i Västtyskland som i öst.

Födelsetalen i Östtyskland upplevde en dramatisk nedgång efter återföreningen och föll till 0,77 barn per kvinna 1994. Detta har dock stabiliserats något sedan 2010-talet, så att födelsetalet i öst idag är 1,56 barn, något över riksgenomsnittet. Ändå har andelen personer under 20 i öst minskat från 25,5 procent 1989 till bara 15 procent 2013, vilket signalerar en betydande åldrande av befolkningen Federal Agency for Civic Education beskriver.

När det gäller könskvoten kan man se att över 736 000 personer under 25 år migrerade, varav mer än hälften var kvinnor. Detta ledde till ett överskott av unga män i vissa regioner. Och medan födelsetalen i Östtyskland länge låg under den västtyska nivån, har läget nu planat ut något.

Ekonomiska perspektiv och utbudsfrågor

Ett annat viktigt ämne är den ekonomiska situationen och sjukvården i öst. Även om hälsosituationen har förbättrats finns det risk för brist på kvalificerad arbetskraft. Trots att trycket på den östtyska arbetsmarknaden har minskat kvarstår frågan om hur regionen kan säkerställa både sjukvård och social vård i framtiden. Sjukvården har förbättrats mycket och dödligheten i till exempel hjärt- och kärlsjukdomar har minskat med mer än en femtedel.

Sammanfattningsvis kan man säga att den demografiska utvecklingen i Tyskland, särskilt mellan öst och väst, är starkt påverkad av migration, en nedgång i födelsetalen och ett åldrande samhälle. Situationen kommer att förbli spännande eftersom kontrasterna mellan regionerna består och befolkningen som helhet blir allt äldre.