Högre minimilön: dyr frukt- och grönsaksodling i riskzonen!

Högre minimilön: dyr frukt- och grönsaksodling i riskzonen!

Höjningen av den lagliga minimilönen i Tyskland orsakar mycket diskussion inom jordbruket. Från januari 2026 höjs minimilönen från 12,82 euro till 13,90 euro i timmen och året därpå höjs den till 14,60 euro, eftersom dagliga nyheter rapporterad. Detta innebär också att utländska säsongsarbetare som ansvarar för att skörda frukt och grönsaker kommer att dra nytta av dessa högre löner. Denna utveckling har väckt oro bland bönderna, som fruktar att höjda löner kan göra inhemska produkter dyrare och mindre attraktiva att odla.

Särskilt i sydvästra Tyskland, där frukt- och grönsaksodlingen blomstrar, fruktar många företag att de skulle kunna gå över till billigare varor från utlandet om prisinnovationen förs vidare till kunderna. Sedan minimilönen infördes 2015 har en tredjedel av sparrisodlarna och en fjärdedel av jordgubbsodlarna fått stänga. Lantbruksekonomen Hildegard Garming tror dock att inte all frukt- och grönsaksproduktion kommer att minska. Snarare kommer det att ske förändringar i de operativa strukturerna.

Strukturer i övergång

Jordbrukare funderar på att gå över till grödor som är mindre arbetskrävande för att göra sin produktion mer effektiv och kostnadseffektiv. Benjamin Luig från Bygg-jordbruk-miljöindustriförbundet ser möjligheter i att sätta höga löner om produktionen är välorganiserad. Liknande positiv utveckling skedde i Nederländerna, där jordgubbsskörden tredubblades trots högre minimilöner.

En annan aspekt är ökningen av skyddad odling, till exempel i växthus eller polytunnlar, vilket skulle kunna öka avkastningen. I detta sammanhang förväntar sig Simon Schumacher från Association of South German Asparagus and Strawberry Growers att robotar ska användas för första gången för att skörda sparris nästa år, vilket kan optimera processen ytterligare.

Krav och utmaningar

Utmaningarna förblir dock inte obesvarade. Jordbruksminister Rainer genomför en kritisk granskning av undantagen för säsongsarbetare. Bondeförbundet kräver till exempel att säsongsarbetare bara ska få 80 % av minimilönen, men det avvisar både SPD och facken. Dessa understryker att säsongsarbetare inte får vara ”andra klassens anställda”.

Lantbrukaren Jörg Umberg, som idag sysselsätter 120 säsongsarbetare, rapporterar en arbetsbelastning på upp till tio timmar om dagen och gör klart att 40-60 % av driftskostnaderna redan orsakas av löner. I ser vi på lönelandskapet i andra europeiska länder: Minimilönen i Frankrike är 11,88 euro, i Spanien är den 8,37 euro och i Polen är den bara 7,08 euro. Med tanke på dessa skillnader är det tydligt att konkurrenstrycket på Tysklands bönder fortsätter att öka.

Umberg har redan vidtagit åtgärder för att möta de högre lönerna: Han minskade arealen för odling av jordgubbar från 40 till 20 hektar och förlitar sig alltmer på direktmarknadsföring, där kunderna kan plocka själva. Trots de kommande löneökningarna planerar han att anställa färre arbetare, vilket innebär betydande utmaningar för hela branschen.