Motstånd mot SPD-kandidat: Kommer Brosius-Gersdorf att väljas?

Motstånd mot SPD-kandidat: Kommer Brosius-Gersdorf att väljas?

Den politiska scenen i Berlin nästa vecka kommer att domineras av valet av tre konstitutionella domare. Som taz rapporterade, förväntar sig förbundsdagen att välja de nya domarna i den federala konstitutionella domstolen (BVerfG). I centrum för diskussionen står SPD-kandidaten Frauke Brosius-Gersdorf. Hennes nominering väckte starkt motstånd, särskilt från CDU/CSU:s led.

Brosius-Gersdorf föreslås av Socialdemokraterna till en av de två lediga domarposterna. Det finns redan ett stort motstånd från unionen. Särskilt hennes syn på frågor som abort och eventuell avkriminalisering har gjort många CDU skeptiska. Detta stöds ytterligare av radikala abortmotståndare som mobiliserar mot hennes kandidatur, medan Brosius-Gersdorf själv är en respekterad juridikprofessor.

Politiska spänningar och motstånd

Situationen är spänd eftersom valet av kandidaterna kräver två tredjedels majoritet i förbundsdagen. De politiska grupperna måste samarbeta så att omröstningen ger ett positivt resultat. Unionen föreslår Günter Spinner, en välkänd domare, som en motkandidat. Resultatet av omröstningen är också osäkert, eftersom FDP inte längre har varit representerat sedan förra federala valet och vänstern fortfarande väntar på att unionen ska erbjuda samtal. Uteslutningen av AfD som potentiell majoritetskälla kan göra beslutet om nomineringarna ännu svårare.

En annan explosiv fråga är författningsdomarnas roll i den politiska diskursen. Kritiker fruktar hur NZZ visar att om domarna är alltför politiskt påverkade kan BVerfG:s rykte undergrävas. Sådan oro är särskilt uttalad när det gäller Brosius-Gersdorfs vänstertroende.

Domstolsstrukturen och det kommande valet

Den nya utnämningen var brådskande eftersom Josef Christ, domare vid första senaten, har överskridit åldersgränsen. Unionsfraktionen förlitade sig till en början på Robert Seegmüller, men hans förslag misslyckades på grund av de grönas veto. Andra kandidater som Eva Menges och Oliver Klein från Federal Court of Justice togs också in, men med lite respons. De dagliga nyheter noterade att torsdagens omröstning representerar en het potatis för alla inblandade. Utöver sökandet efter en lämplig ny president för BVerfG krävs ytterligare ersättningar.

Otydligheten kring Brosius-Gersdorfs kandidatur och reaktionerna på den visar hur starkt politiska övertygelser kan polariseras även inom en författningsdomstol. Det återstår att se om fraktionerna kan övervinna sina meningsskiljaktigheter för att nå en överenskommelse.