Sigmaringen akutmottagning: Patienter klagar över bristande mänsklighet!

Sigmaringen akutmottagning: Patienter klagar över bristande mänsklighet!

Akuten på SRH-kliniken i Sigmaringen står i centrum för kontroversiella anklagelser som kraftigt rubbar förtroendet för sjukvårdspersonalen och processerna där. Monika Birkenmaier, en 58-årig patient från Scheer, beskrev sina dramatiska upplevelser i ett öppet brev. Hon klagar över att hon inte visades den nödvändiga mänskligheten och omsorgen i flera kritiska situationer. Birkenmaier besökte akuten för akuta tarmblödningar och beskrev en upprörande väntan under vilken hon inte fick någon adekvat medicinsk behandling, trots svåra besvär och blodförlust. Endast ett blodprov togs och smärtstillande läkemedel uteslöts, vilket gjorde hennes redan stressiga situation ännu värre. Hennes andra besök, utlöst av en svår huvudvärk, slutade i en annan katastrof: när hon checkade in fick hon veta att hon var malplacerad på akuten, vilket hon ångrade mycket.

Birkenmaier är inte den enda som har haft dessa upplevelser. Ralf Volle skrev också ett brev där han fördömde förhållandena på akuten efter att hans 90-årige pappa behandlats först efter mer än ett halvt dygn trots svåra symtom. Dessa rapporter överensstämmer med den allmänna feedback som lämnas på olika onlineplattformar. Recensionerna präglas av kritik mot personalbrist och en ovänlig ton.

Reaktioner och utmaningar

SRH:s verkställande direktör Sven Schönfeld har tagit anklagelserna på allvar och betonat att varje klagomål kommer att utredas. Samtidigt avvisade han anklagelserna om personalbrist och konstaterade att situationen på SRH-kliniken var "solid men inte rosa." Intressant nog tillskriver Schönfeld de långa väntetiderna till patienternas falska förväntningar och lyfter fram behovet av effektiv triage på akuten.

Problemet i Sigmaringen speglar en större trend på tyska akutmottagningar, som ofta lider av överförda patienter och begränsade resurser. På många kliniker är personalen överarbetad, vilket leder till missnöje och till och med hälsorisker för anställda och patienter. Enligt en DGINA-rapport upplever 62 procent av de anställda på akuten symtom på utbrändhet. Dessa förhållanden gör akutvården till en särskilt utmanande uppgift. Tvärvetenskapliga akutmottagningar, som framgångsrikt har etablerats i många europeiska länder, skulle kunna bidra till att förbättra situationen. Men i Tyskland saknas ofta lämpligt utrustade nödstrukturer, vilket leder till ett heterogent landskap.

Vägen till förbättring

Fullt samarbete krävs för att förbättra situationen. Tvärvetenskapliga akutmottagningar erbjuder inte bara en högre kvalitet på behandlingen, utan minskar också arbetsbelastningen för läkare och specialistpersonal. Om fler kliniker antar detta tillvägagångssätt kan patienternas acceptans och tillfredsställelse öka. Att utbilda personal för att vara förberedd på aggressiva patientreaktioner är också avgörande för att säkerställa patientsäkerheten.

Monika Birkenmaier har med sina erfarenheter initierat en viktig diskurs som går långt utanför SRH-klinikens gränser. Hon efterlyser mer mänsklighet i vården – och detta samtal kan vara nyckeln till välbehövlig förändring. I slutändan bör patienter vara i fokus för sjukvården. Kanske kommer platsen där människor lägger sina liv i händerna på professionella att ha mer mänsklighet och förståelse än vad som idag erbjuds på många akutmottagningar.