Världens största vätefabrik i Bayern: En milstolpe för framtiden!
Den 29 oktober 2025 planeras världens största vätgasutsläppsanläggning i Erlangen för att minska CO2-utsläppen.

Världens största vätefabrik i Bayern: En milstolpe för framtiden!
Den nuvarande utvecklingen inom vätgastekniken väcker uppståndelse. Hydrogenious LOHC Technologies tecknade nyligen ett betydande kontrakt med Griesemann-gruppen. Denna affär avser Front End Engineering and Design (FEED) och den efterföljande EPCM-fasen (Engineering, Procurement and Construction Management) i det ambitiösa "Green Hydrogen @ Blue Donau"-projektet. Detta kommer att skapa världens största vätgasutsläppsanläggning i Vohburg vid Bayernoil-raffinaderiet Vätgas Central rapporterad.
Denna innovativa anläggning kommer att producera upp till fem ton RFNBO-certifierat väte per dag, vilket motsvarar 1 800 ton grönt väte per år. En stor fördel med den här tekniken är möjligheten att ersätta grått väte, som erhålls från naturgas, med miljövänligt väte och därmed spara upp till 16 000 ton CO2-utsläpp årligen. En eventuell utbyggnad av dehydreringsanläggningen skulle också kunna säkerställa vätgasförsörjningen och avkarboniseringen av industrin i hela Donauregionen.
Ett viktigt steg för framtiden
När kommer dessa avancerade tekniker att träda i drift? FEED-fasen är planerad att slutföras under andra halvan av 2026 och anses vara ett viktigt steg mot att nå det slutliga investeringsbeslutet (FID). Efter en positiv FID inleds byggfasen med målet att starta kommersiell verksamhet i mitten av 2028.
Men hur fungerar tekniken som lagrar och släpper ut så stora mängder väte? I dess hjärta finns flytande organiska vätebärare (LOHC), som kan lagra och frigöra väte genom kemiska reaktioner, förklarar Wikipedia. Denna metod använder omättade föreningar som kan absorbera väte under hydrering och frigöra det igen under dehydrering. En betydande fördel är att LOHC kan kombineras med befintlig infrastruktur för konventionella petroleumprodukter, vilket gör dem lättare att hantera.
- Effizienz beim Transport: Ohne Wärmerückführung liegt die Energieeffizienz für LOHC-Transport bei 60–70%, mit Wärmerückführung sogar bei 80–90%.
- Hochwertige Materialien: Die Materialien für LOHC müssen eine hohe Speicherkapazität, stabile reversible Eigenschaften und eine gute thermodynamische Leistung besitzen.
"Hector"-projektet, som Hydrogenious redan genomför i Chempark Dormagen, visar storskalig lagring av RFNBO-certifierat väte. Tillsammans med projektet "Green Hydrogen @ Blue Danube" bildar båda projekten "LOHC Link" – en omfattande och hållbar värdekedja för väte som inkluderar lagring, säker transport och utsläpp.
Ekologiska fördelar och statligt stöd
Vikten av dessa projekt går inte obemärkt förbi. EU-kommissionen har erkänt projektet som ett "viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse", vilket också innebär att båda projekten får ekonomiskt stöd från den tyska federala regeringen och den bayerska delstatsregeringen. Sådana initiativ är inte bara framtidsinriktade för vår regions energibransch, utan bidrar också aktivt till att minska utsläppen inom industrin och transportsektorn.
Griesemann Group, en ledande ingenjörsfirma med mer än 1 750 anställda i Tyskland, Österrike och Nederländerna, kommer att vara involverad som ingenjörspartner i FEED-fasen av detta projekt. Med över 45 års erfarenhet av planering, konstruktion och underhåll av industrianläggningar har företaget den nödvändiga kunskapen för att framgångsrikt genomföra detta banbrytande projekt Fraunhofer HHI nämns.
Kursen är inställd på en grön framtid. Utvecklingen och implementeringen av sådan teknik är inte bara avgörande för energiomställningen, utan kan också skapa många arbetstillfällen och göra vår region till en pionjär inom väteekonomin.