Protest i München: 200 personer mot Merz kontroversiella stadsbildsuttalande

Protest i München: 200 personer mot Merz kontroversiella stadsbildsuttalande

Tidigt på eftermiddagen i går samlades runt 200 personer på Münchens Marienplatz för att protestera mot det kontroversiella uttalandet om "stadsbilden" av förbundskansler Friedrich Merz (CDU). Rallyt, anordnat av föreningen "Frau-Kunst-Politics", som aktivt förespråkar kvinnors rättigheter och integration, var en tydlig signal mot diskriminerande retorik. Talarna gjorde klart att ord ofta kan vara ganska våldsamma och betonade behovet av respektfull kommunikation om migration.

Naciye Özsu, SPD:s lokala ledare i Taufkirchen, anklagade Merz för att använda splittrande språk och efterlyste en mer human syn på immigrationssituationen. Julia Schmitt-Thiel, Münchens stadsfullmäktigeledamot i SPD, gjorde det också klart: "Skärande språk har ingen plats i vår stad." Kritikerna höll upp skyltar med sloganen "Ingen människa är olaglig", ett tydligt budskap om solidaritet och medmänsklighet.

Bakgrunden till protesterna

Protesterna utlöstes av ett framträdande av Merz i Potsdam, där han fick frågan om AfD:s framväxt och utmaningarna i migrationspolitiken. Merz sa att den federala regeringen ville minska antalet nya asylansökningar med 60 procent från augusti 2024 till augusti 2025. Detta uttalande orsakade inte bara irritation, utan diskuterades också hetsigt i förbundsdagen. Kritiker från de gröna och vänstern krävde en ursäkt för Merz sårande ord.

I samband med debatten om migration betonade CSU-ledaren Markus Söder behovet av att uppmuntra icke-brottsliga syrier och afghaner att lämna landet. Användningen av termen "stadsbild" kritiseras alltmer som ett eufemistiskt kodord som konstruerar en negativ uppfattning om människor som ses som icke-tyska eller icke-vita. Sociologen Nina Perkowski förklarar att sådana termer väcker rädsla och legitimerar åtgärder som utvisningar.

Brottsstatistik och dess tolkning

En aktuell studie från tyska institutet för ekonomi visar att rädslan för brott inte alltid går hand i hand med den faktiska brottsutvecklingen. Federal Criminal Police Office's Police Crime Statistics (PKS) registrerade en ökning med 7,5 procent av våldsbrott från utlänningar jämfört med föregående år. Trots att över 40 procent av de misstänkta är utlänningar utgör de bara runt 15 procent av befolkningen. Kriminologer varnar för att misstolka dessa uppgifter. Holger Münch, ordförande för BKA, har efterlyst ett tydligt fokus på att begränsa migration, samtidigt som kritiker påpekar frågans komplexitet.

Rapportering om flyktinginvandring och terroristattacker har ökat allmänhetens rädsla för brott. Högerpopulistiska och högerextrema rörelser väcker rädsla för en ”rasifierad andra” och leder därmed till en hemlig känsla av hot bland breda delar av befolkningen.

Reaktionerna på Merz uttalanden och de efterföljande protesterna gör det tydligt att diskursen om migration och integration i Tyskland fortfarande är mycket polariserad. De pågående konflikterna visar att många människor i Tyskland uppfattar rasism, diskriminering och social utestängning som viktiga hot.

Även om positionerna verkar vara låsta på den politiska arenan, återstår det att hoppas att rösterna från dem som förespråkar öppen och respektfull samexistens kommer att bli starkare.