Arg bror täcker systers ögon när han kör på B28!

Arg bror täcker systers ögon när han kör på B28!

En chockerande händelse inträffade på söndagskvällen på B28 när en 31-åring täckte sin 34-åriga systers ögon och mun under körning. Detta hände strax innan klockan slog midnatt när de två syskonen var på väg till en motorvägstriangel i Hittistetten. Systern hade tidigare hämtat sin bror från polisen i Neu-Ulm, där det redan fanns en brottsanmälan mot honom för olika våldsbrott, som [Augsburger General](https://www.augsburger- Allgemeine.de/neu-ulm/neu-ulm-senden-waehrend-fahrt-auf-b28-31-jaehriger-haelt-seiner-ister-augen-und-mund-zu-110397022) rapporterats.

I ett ögonblick av ilska hindrade brodern sin syster från att ringa polisen genom att täcka hennes ögon och mun. Den desperata föraren lyckades äntligen få bilen att stanna på axeln. Lyckligtvis säkrades bilen av en förbipasserande patrull från Günzburgs trafikpolis, som grep brodern. 31-åringen överlämnades till polisen i Neu-Ulm och fördes sedan till en specialistpsykiatrisk mottagning.

Psykiatrisk behandling och rättsliga konsekvenser

Kliniken för rättspsykiatri och psykoterapi i Günzburg, som arbetar i samarbete med Ulms universitetssjukhus, kommer att behandla denna typ av patienter. Fokus ligger här på psykiskt sjuka eller missbrukare för att säkerställa att de inte utgör en fara för samhället. Det bayerska statliga ministeriet för arbete, sociala frågor, familj och integration har gett denna klinik i uppdrag att tillhandahålla behandling, och den arbetar under höga standarder som fastställts av det tyska sällskapet för psykiatri och psykoterapi (DGPPN), som Uniklinik Ulm explains

När det gäller psykiskt sjuka personer bör det noteras att de i grunden inte är farligare än friska. Aggressivt beteende kan dock förekomma, särskilt i samband med drogmissbruk. Dessa komplexa omständigheter leder ofta till offentliga missförstånd om konsekvenserna av brott och behandlingen av förövare. Det disciplinära förfarandet uppfattas ofta som otillräckligt straff, vilket leder till kritik mot att patienter ”låses in” under en olämpligt lång tid, vilket DGPPN har framhållit i flera publikationer, t.ex. i en rapport om psykiskt sjuka lagöverträdare.

I det aktuella fallet skulle utgången kunna bero på olika faktorer, inte minst den psykiatriska bedömningen av gärningsmannen. Att sådana incidenter behandlas olika på sjukhus beroende på brottets allvar visar på behovet av tydlig lagreglering och effektiv behandling för att förhindra framtida attacker.