Historisk dag: Sista gisslan befriade från Gaza efter 738 dagar!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Den 13 oktober 2025 släpptes 20 levande gisslan från Gazaremsan efter 738 dagar när konflikten i Mellanöstern fortsätter att eskalera.

Am 13. Oktober 2025 wurden 20 lebende Geiseln nach 738 Tagen aus dem Gazastreifen freigelassen, während der Nahostkonflikt weiterhin eskaliert.
Den 13 oktober 2025 släpptes 20 levande gisslan från Gazaremsan efter 738 dagar när konflikten i Mellanöstern fortsätter att eskalera.

Historisk dag: Sista gisslan befriade från Gaza efter 738 dagar!

En gripande dag för många: Den 13 oktober 2025, med frigivningen av alla 20 levande israeliska gisslan, återvände en fas av hopp som legat på länge. Dessa gisslan hölls av Hamas på Gazaremsan i över 738 dagar. Idag i Tel Aviv firade tusentals återkomsten av sina nära och kära på "Hostages Square" när de första kropparna av gisslan överlämnades, vilket bara ökade sorgen och smärtan över förlusten. I gengäld, i en överenskommelse med Hamas, släpptes palestinier från fängelset 1968. Reaktionerna möttes med blandade känslor: lättnad över de levandes återkomst, men också djup bestörtning över nyheten om de döda gisslan.

Den 7 oktober 2023 började Israels mardröm när Hamas dödade omkring 1 200 människor och förde bort mer än 250 människor. Denna aldrig tidigare skådade attack ledde till hårda strider, och under åren som följde grep konflikten hela landet. En titt på siffrorna visar att Mellanösternkonflikten, som har rasat sedan grundandet av staten Israel 1948, fortsätter att eskalera outtröttligt: ​​I Israel dog omkring 1 200 människor i oktober 2025, medan antalet döda i Gazaremsan steg till över 67 183, plus 984 dödsfall på Västbanken. Israels försvarsstyrkor led också stora förluster, med 466 soldater som dog i markoffensiven i Gaza.

Politisk utveckling och diplomati

Dagens nyhet kom när USA:s president Donald Trump deltog i ett "Toppmöte för fred" i Egypten. Även tyska och brittiska statschefer var närvarande, däribland förbundskansler Friedrich Merz och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer. Trump uppmanade palestinierna att fokusera på stabilitet och ekonomisk utveckling, medan Merz kallade idag historisk, vilket bekräftade hoppet om fred i regionen. Netanyahu, å andra sidan, avbröt sitt deltagande i toppmötet med kort varsel, vilket sågs som ett diplomatiskt initiativ av Turkiet.

Europeiska unionen ställde också krav och vill ha en plats i det planerade "fredsrådet" för att övervaka en övergångsregering för Gazaremsan. Libanons president Aoun efterlyste också nya förhandlingar med Israel och beskriver den nuvarande situationen som känslig och explosiv.

Mänskligheten i förgrunden

Särskild uppmärksamhet ägnas gisslanfamiljerna, som är lättade över att deras nära och kära återvänder efter all plåga och osäkerhet. Ändå krävde de otvetydigt att alla döda gisslan skulle återlämnas och sörjde det som oåterkalleligt förlorats. Hälsoundersökningarna av de frigivna gisslan, utförda av Internationella rödakorskommittén i Israel, är ett tecken på hopp om läkning och en återgång till normalitet för dessa människor. I detta avseende uttryckte förbundspresident Steinmeier det akuta behovet av ytterligare fredsförhandlingar, medan Hamas redan har meddelat att de kommer att fortsätta kampen mot Israel.

Utvecklingen kring Mellanösternkonflikten och de humanitära kriser som är oupplösligt kopplade till den visar än en gång komplexiteten och tragedin i denna region. Vägen till en lösning verkar svår, men som de återvändande gisslan visar finns det alltid en strimma av hopp.