Studentprojekt i Passau: Judisk historia kämpar för synlighet!

Studentprojekt i Passau: Judisk historia kämpar för synlighet!

I Passau, en stad med en händelserik judisk historia, är elever från Leopoldinum Gymnasium engagerade i minneskulturen. Under ledning av Antje Spielberger lanserade 16 studenter projektet "Jewish to go" som en del av ett P-seminarium. En central aktör är Omid Babakhan, som är särskilt intresserad av en gammal kommersiell byggnad som en gång tillhörde den judiska köpmannafamiljen Bernheim. Trots den djupa historia som denna byggnad har, finns det fortfarande ingen indikation på vad den betyder för staden och dess judiska förflutna. Enligt rapporten av Söndagstidning Gruppen skulle vilja installera QR-kodstavlor på historiska platser för att göra historien påtaglig för alla.

Familjen Bernheim, en gång verksam i Passau från omkring 1898 till 1935, har ett intressant förflutet. Under tiden före andra världskriget drev hon inte bara ett framgångsrikt företag, utan var också en del av stadslivet. Så berättat Nedre Bayern Wiki att Alfred och Berta Bernheim tvingades sälja sin verksamhet 1935. Familjens ättlingar, som nu bor utspridda över Frankrike, Israel, USA och Storbritannien, minns också sina rötter i Passau. Ett besök i staden av familjen Bernheim 2008 vittnade om detta bestående arv och intresse för deras historia.

Minne och resonans

Trots de intensiva förberedelserna och den positiva feedback som projektet fick, förblir förfrågningar om stöd från staden Passau obesvarade. Detta väcker frågor om hur seriöst staden tar sin egen historia. Dekanus Jochen Wilde berömde projektet och vill aktivt bidra till att vitalisera minneskulturen. En initiativgrupp grundades för att utveckla en "minnesväg". Det återstår att se om stadsförvaltningen kommer att följa elevernas önskemål och om det blir ett större engagemang från allmänheten.

I ett bredare sammanhang är diskussionen om minneskulturen särskilt relevant. De senaste åren har synen på hur samhället hanterar det nationalsocialistiska förflutna förändrats. Debatten om ett inkluderande förhållningssätt till minnet och frågan om hur migranter kan integreras i denna kultur har blivit mer explosiv. En artikel av bpb tar upp denna aspekt och visar att många röster och minnen som är en del av samhällets mångfald hittills har förblivit ohörda. En minneskultur efter migranter skulle kunna bidra till att få med alla i diskussionen.

Avslutningsvis återstår att säga att engagemanget från Leopoldinumgymnasiets elever är ett viktigt tecken på att stadens judiska historia inte bör glömmas. De utmaningar som fortfarande finns är lika uppenbara som de möjligheter som uppstår genom nya grepp och allmänhetens deltagande.