Den gröna politikern Lang driver på för mänskliga rättigheter i lagen om försörjningskedjan!
Ricarda Lang efterlyser mer skydd av mänskliga rättigheter i EU:s lagstiftning om leveranskedjan. Enighet mellan staterna är nära förestående.

Den gröna politikern Lang driver på för mänskliga rättigheter i lagen om försörjningskedjan!
Trycket på den federala regeringen växer: Ricarda Lang, en framstående politiker från Miljöpartiet, skräder inte orden i koalitionstvisten om den europeiska lagen om leveranskedjan. Hon gör det klart att SPD inte kan stå passivt när Friedrich Merz, kansler för CDU, ifrågasätter lagen i dess nuvarande form. Lang ger insikter om varför europeisk lagstiftning är så viktig för rättvisa villkor i produktionen. "Konsumenter i Europa bör kunna vara säkra på att produkter inte tillverkas under exploaterande förhållanden", är deras brådskande budskap. Man kan säga att insatserna är höga.
Försörjningskedjelagen, som diskuterades över hela Europa, antogs förra året och syftar till att stärka mänskliga rättigheter i globala leveranskedjor. – Vi är nu i en punkt där vi tydligt måste förstå stora företags ansvar, betonar Lang, som absolut vill förhindra att lagen urvattnas av kritiska röster från näringslivet. Men det är fortfarande långt kvar till en överenskommelse mellan EU-staterna, inklusive godkännande av Europaparlamentet.
Koalitionstvist om lagen om försörjningskedjan
Enligt uppgifter från Federal regering Lagen om företags due diligence i försörjningskedjor trädde i kraft i Tyskland 2023. För många företag innebär detta en verklig förändring mot ett större ansvar och skydd mot konkurrensnackdelar när det gäller att hantera hållbara försörjningskedjor. Från 2024 kommer lagen att gälla för företag med minst 1 000 anställda.
Bestämmelserna i lagen är tydliga: företag ansvarar för hela sin leverantörskedja, från sina egna affärsområden och sträcker sig till sina närmaste leverantörer. Även indirekta leverantörer måste hållas ansvariga så snart ett företag får kännedom om möjliga brott mot mänskliga rättigheter. Det är desto tydligare att Lang och De gröna inte vill göra några kompromisser i nuläget. "Den federala regeringen får inte stödja den föreslagna utspädningen", kräver hon.
Global dimension av utmaningen
Omfattningen av problemet återspeglas i de skrämmande siffrorna som rapporterats av CSR-initiativ från den federala regeringen: 1,4 miljarder människor världen över arbetar under omänskliga förhållanden, medan 28 miljoner är offer för tvångsarbete och slaveri. I synnerhet covid-19-pandemin har ytterligare förvärrat situationen för arbetare över hela världen.
För Lang är frågan hur Europa hanterar detta ansvar, EU är trots allt den största inre marknaden och har därför möjlighet att åstadkomma betydande förändringar. Den förespråkar att nationella regleringar, som de i Tyskland, stöds av EU-omfattande lagstiftning som uttryckligen kräver hållbar företagsstyrning och due diligence om mänskliga rättigheter. "Nu är det dags att ha en bra hand", sammanfattar hon.
Ett avtal i Bryssel står på agendan för måndag och allas ögon är riktade mot förhandlingarna. Kommer EU-staterna att lyckas gå samman och ta en tydlig linje, eller kommer projektet att misslyckas på grund av motstånd från företag? Nästa steg kan avgöra om en mer rättvis global ekonomi blir möjlig steg för steg.