Flod av kläder: 200 fotbollsarenor fulla av skräp – så här kan vi rädda det!
En aktuell artikel i Straubing lyfter fram de alarmerande siffrorna för textilavfall och behovet av en cirkulär ekonomi.

Flod av kläder: 200 fotbollsarenor fulla av skräp – så här kan vi rädda det!
Modevärlden står inför ett enormt problem: varje år hamnar runt 120 miljoner ton kläder i papperskorgen världen över – en mängd som motsvarar volymen på över 200 fotbollsarenor. En nyligen genomförd studie av Boston Consulting Group (BCG) gav dessa alarmerande siffror. Det som är chockerande är att 80 procent av detta klädavfall antingen hamnar på deponier eller förbränns, medan endast 12 procent får en chans att återanvändas. Ett slående exempel på de enorma mängderna textilavfall är de stora bergen av kläder i norra Chile, som till och med är synliga från rymden, enligt idowa.de.
Men problemet börjar inte bara med bortskaffande. Shoppare bär bara klädesplagg 7 till 10 gånger i genomsnitt, vilket gör situationen ännu värre. Den låga återvinningsgraden på bara 1 procent är överraskande; Många textilier är gjorda av blandningar som är svåra att återvinna. Över 90 procent av CO2-utsläppen inom modeindustrin kommer från utvinning och bearbetning av nya råvaror. En smärtsam insikt som kräver en grundläggande omtanke i branschen.
Vägen till en cirkulär ekonomi
Ett begrepp som blir allt viktigare är den cirkulära ekonomin inom textilindustrin. Enligt Circular Economy Germany måste fokus ligga på kläder eftersom mängden avfall hela tiden växer. Det finns i dagsläget knappt några branschspecifika regleringar för textilindustrin, men nya projekt ska bidra till att nå definierade hållbarhetsmål. Dialogen mellan den federala regeringen och företagen syftar till att främja cirkulära affärsmodeller och öka försäljningen av slitstarka kläder och återvunna fibrer.
En viktig del är förändringen i medvetenhet hos konsumenterna. Informationskampanjer syftar till att öka uppskattningen av hållbara kläder och uppmuntra människor att köpa mindre inom snabbmodesegmentet. Företag ombeds att prova innovativa affärsmodeller som produkt-som-tjänst och att ingå samarbeten med sorteringstekniker för textilavfall.
Krav på en hållbar textilindustri
WWF ser också ett behov av handling och efterlyser en cirkulär textilindustri som lämnar den klassiska ”take-make-waste”-modellen bakom sig. De åtta strategiska angreppssätten omfattar bland annat minskning av överproduktion och konsumtion samt användning av hållbara råvaror. Ett öppet förhållningssätt till försörjningskedjor och bekämpning av mikrofiberföroreningar är också avgörande.
Ett framtida fokus inom återvinningspolitiken skulle kunna vara införandet av krav på produktens livslängd i EU:s produktförordningar. Men ansvaret ligger inte bara på politikerna. Konsumenter bör specifikt välja högkvalitativa och hållbara textilier, medan företag måste förlita sig på cirkulära processer. Gemensamma ansträngningar är nödvändiga för att göra textilindustrin hållbar och miljövänlig. Kan vi tillsammans klara av dessa utmaningar?
Med en kraftfull omtanke och beslutsamma åtgärder skulle modeindustrins framtid faktiskt kunna lysa i ett hållbart ljus - mot en livskraftig cirkulär ekonomi, vilket efterlystes i WWF-studien.