Utvisning av hessiska tvillingstudenter orsakar upprördhet!
Utvisning av en palestinsk familj i Hessen misslyckades: Vad betyder detta för de drabbade flickorna och flyktingpolitiken?

Utvisning av hessiska tvillingstudenter orsakar upprördhet!
I Hessen väckte ett Amnestyärende en del uppståndelse: en palestinsk familj, bestående av Aziza A. och hennes 15-åriga tvillingar Janna och Joud, skulle utvisas. Men försöket att återföra de tre till Rumänien misslyckades i lördags eftersom mamman inte var hemma och flickorna förblev ensamma i lägenheten. Händelsen förde inte bara de drabbade, utan även många supportrar till platsen, som fördömde det hårda i förfarandet.
Familjen har bott i Tyskland sedan november 2021 och skulle egentligen ha rest sedan januari 2025. Hennes asylansökan avslogs i augusti 2022. Återvändandeförfarandet byggde på Dublinkonventionen som reglerar tilldelningen av asylsökande. [Tagesschau] pekar på utmaningarna med detta system: Under de senaste åren har tiotusentals ärenden inte behandlats som planerat, vilket ofta beror på dåliga överenskommelser mellan länderna eller förseningar från tyska myndigheters sida. Även i just det här fallet lovades familjen att hemresan skulle vara okomplicerad – nu står det klart hur svårt det kan vara i praktiken.
Känslomässiga vittnesrapporter och politiska reaktioner
Janna och Joud är väl integrerade i sin skola, har hittat en stabil miljö i Hessen och drömmer om att bli pedagoger. I ett tidigare samtal rapporterade Janna om våld och diskriminering i Rumänien och betonade att hennes familj äntligen hittat ett hem i Tyskland. Joud är också mycket rädd för ytterligare ett utvisningsförsök och möjligheten att polisen kan komma, vilket ytterligare ökar den känslomässiga pressen på familjen. Hessian Refugee Council uttryckte upprördhet över utvisningen innan flickorna fick sina certifikat.
Inrikesminister Roman Poseck från CDU bekräftade en ökning av utvisningarna i Hessen till 1 017 personer under första halvåret 2025, vilket innebär en ökning med 30 procent jämfört med föregående år. Han ser utvisningar som en nödvändig åtgärd inom en rättsstat. Samtidigt möts dessa rigorösa åtgärder i allt större utsträckning av motsägelser – De gröna i delstatsparlamentet och Paritätische Wohlfahrtsverband kritiserar delstatsregeringens hårda linje och uppmanar till en omtanke.
Dublinförfarandet under press
Enligt uppgifter från [DW] har Dublinförfarandet totalt sett ett tveksamt resultat. År 2023 begärdes över 74 000 överföringar, men endast 5 053 genomfördes faktiskt. Situationen är liknande för 2024, där av över 74 500 ansökningar endast 5 827 lyckades. Länder som Italien gör det särskilt svårt, och trots betydande återtagandegodkännanden accepterar de faktiskt bara återvändande i ett fåtal fall. Dessa systemproblem utgör inte bara ett betydande hinder för asylsökande, de undergräver också trovärdigheten för hela asylsystemet i EU.
I den heta debatten om migration och integration förblir fallet med familjen A. ett sorgligt exempel på hur människor som engagerar sig i ett nytt samhälle kan misslyckas på grund av byråkratiska hinder. Medan familjen kämpar för att få stanna i Tyskland finns det inga tydliga lösningar för att hantera sådana fall i det befintliga asylsystemet och tillhörande internationella regelverk.