Hesse undersöker extremismkontroller för anställda i delstatsparlamentet - en nyhet!

Hesse undersöker extremismkontroller för anställda i delstatsparlamentet - en nyhet!

Ordföranden för Hessens delstatsparlament, Astrid Wallmann (CDU), vill med ett nytt förslag till lagändringar att personalen hos riksdagsledamöter och parlamentariska grupper i Hessen ska kontrolleras för misstanke om extremism. Syftet är att utesluta konstitutionens fiender från medborgarnas skattepengar. En granskning i tre steg ska införas för cirka 470 anställda för att säkerställa att inga extremistiska attityder finns representerade i delstatens parlament.

Denna granskningsprocess börjar med ett självrapporteringsformulär från anställda. I ett andra steg, om det finns misstanke, kommer statens parlamentskontor att granska intygen om vandel. I det sista steget ingår förfrågningar till grundlagsskyddskontoret och Statens kriminalpoliskontor (LKA). Om misstankarna bekräftas kan drastiska åtgärder vidtas, inklusive bostadsförbud, lönesänkningar och indragning av IT-rättigheter. Wallmann understryker att sådana åtgärder bara tar hänsyn till allvarliga frågor och ser ett "bråttom behov av åtgärder" för att säkerställa försvaret av demokratin. Det har dock inte funnits några bekräftade misstänkta fall tidigare.

Politiskt motstånd och stöd

Förslaget mötte blandade reaktioner inom politiska grupper. Medan SPD och FDP uttryckte oro och i grunden stöder förslaget, kritiserar AfD:s parlamentariska gruppledare Robert Lambrou detta initiativ som ett "misstroendevotum" och ser inte behovet av en sådan granskning. Wallmann konstaterar själv att förslaget inte riktar sig specifikt mot AfD, men medger att detta bryter ny rättslig grund och att även personliga rättigheter påverkas.

I andra federala stater som Rheinland-Pfalz gäller redan striktare screeningregler för anställda som måste klara en bakgrundskontroll; I Nordrhein-Westfalen krävs obegränsad information från det federala centralregistret. Detta drag av Wallmann ses också som en del av en bredare kontraextremismstrategi, som svar på uppblossningen av extremistiskt beteende i samhället.

Social utveckling och utmaningar

Det finns för närvarande en oroande trend: den federala regeringen noterar en rekordhög nivå av politisk brottslighet och en ökning av våldsamma attacker mot politiska aktörer och räddningstjänster. Strategin ”Tillsammans för demokrati och mot extremism” lanserades för att mer effektivt bekämpa extremism, rasism och andra former av grupprelaterad fientlighet. Det är viktigt att staten vidtar både förebyggande och repressiva åtgärder för att upprätthålla den sociala sammanhållningen.

Strategin har fem huvudmål, inklusive att stärka demokratiska värderingar och tidig upptäckt av radikalisering. I en digital värld ges också hanteringen av hat och desinformation högsta prioritet. Dessa insatser kan bidra till att främja ett mångfaldigt och demokratiskt samhälle och proaktivt motverka hotet från extremism.

Astrid Wallmanns avsikt att sätta stopp för extremism är direkt kopplad till dessa utmaningar. Hon vill se till att delstatsparlamentet och de anställda som stödjer det är konstitutionen lojala och därmed upprätthåller medborgarnas förtroende för demokratiska institutioner.

Det återstår att se hur det politiska landskapet i Hessen och rikstäckande kommer att utvecklas. En sak är dock klar: ämnet extremism och hur man hanterar det kommer att fortsätta att vara högaktuellt inte bara i delstatsparlamentet utan i samhället som helhet.

För mer information om detta ämne, besök artiklarna från hessenschau.de, n-tv.de och federalgovernment.de.