Räddning för Rennau: Invånare köper kyrka för att bevara byn!

Räddning för Rennau: Invånare köper kyrka för att bevara byn!

Något anmärkningsvärt händer i den pittoreska byn Rennau, som bara har cirka 700 invånare. Barn- och ungdomspsykiatern Nando Röckemann förvärvade Stefanskyrkan för att motverka dess eventuella nedläggning och förfall. Detta initiativ är en del av en större trend i Tyskland, där kyrkor i allt högre grad har varit tvungna att frikoppla sig från gudstjänständamål de senaste åren. Enligt NDR-rapporter kommer kyrkor i Tyskland att behöva sälja var tredje av sina byggnader på lång sikt.

Stefanskyrkan invigdes i april 2025 och klockan utökades. Köpeskillingen på ursprungligen 30 000 euro förhandlades hårt. Röckemann planerar att ta bort de obekväma bänkarna för att göra byggnaden mer tillgänglig för samhället. Detta leder till en viktig diskussion om kyrkornas framtida användning och deras plats på landsbygden.

Utmaningar vid efterföljande användning

Behovet av att omvandla kyrkor för samhällsbruk är ostridigt. Marcus Wagner, monumentskyddschef i stadsdelen Helmstedt, framhåller att det behövs kreativa lösningar för att förhindra att dessa historiska byggnader förfaller. Det dåliga brandskyddet i kyrkobyggnader utgör en stor utmaning. Ett förslag på en andra utrymningsväg genom sakristian diskuteras för att uppfylla kraven på säker efterföljande användning.

Dessutom visar en studie att omkring 30 % av kyrkorna i Berlin-Brandenburg-regionen inte längre kommer att användas för gudstjänständamål under de kommande tio åren, som den tyska stiftelsen för monumentskydd uppger. Att det är nödvändigt att tänka om understryks av exemplen på framgångsrika ombyggnader som daghem eller idrottsanläggningar i andra städer. Sådana kreativa projekt kan ge välbehövliga perspektiv för många av dessa kämpande byggnader.

Den historiska dimensionen av kyrkans omvandling

Men kyrkokonvertering är inget nytt begrepp. Faktum är att omvandlingar av kyrkor har dokumenterats sedan medeltiden. Tidigare har sekulariseringen gång på gång lett till att kyrkor omvandlats till nya funktioner – oavsett om det är skolrum eller jordbruksföretag. Dessa omvandlingar syftar inte bara till att bevara byggnadsstrukturen, utan också till att skapa sociala resonansrum, som statsvetaren Hartmut Rosa kräver. Det är väsentligt att upptäcka potentialen i dessa utrymmen och att våga genomföra motsvarande transformationsprocesser.

Men diskussionen om kyrkornas bevarande och omvandling är inte konfliktfri. Medan monumentbevarande ser bevarandet av byggnader som heliga utrymmen, finner teologer ofta omvandling av byggnader problematiskt. De teologiska och arkitektoniska perspektiven kolliderar, vilket ställer till ytterligare utmaningar för transformation.

Fallet Röckemann i Rennau visar hur viktigt individens engagemang för samhället är. Med sitt projekt skulle han kunna fungera som en modell för andra samhällen som letar efter liknande lösningar för framtiden för sina kyrkor. Eftersom stora kyrkor brottas med minskande medlemsantal och minskande kyrkoskatteintäkter, är kreativ återanvändning av kyrkor ett möjligt sätt att bevara och återuppliva detta värdefulla sociala utrymme.

Omvandlingen av kyrkor i Tyskland är inte bara en aktuell fråga, utan också en social uppgift som kräver en seriös undersökning av religiösa rums roll i den moderna världen. Oavsett om det är som kulturell markör eller som mötesplats för olika generationer har kyrkorna potential att fylla värdefulla funktioner utöver gudstjänsten.