Sensationellt fynd i Schöningen: 300 000 år gammalt häst-DNA upptäckt!

Sensationellt fynd i Schöningen: 300 000 år gammalt häst-DNA upptäckt!

Den arkeologiska platsen Schöningen i Niedersachsen har blivit skådeplatsen för ett spektakulärt fynd de senaste dagarna. Forskare från Senckenberg Center for Human Evolution and Palaeoenvironment i samarbete med universitetet i Tübingen har framgångsrikt rekonstruerat genomet av den utdöda hästarten "Equus mosbachensis", vilket representerar ett enormt framsteg i studiet av hästevolution. Detta sensationella fynd kommer från en utgrävningsplats som är runt 300 000 år gammal, där de äldsta kända jaktvapnen - träspjut - upptäcktes. Över 35 olika släkten och hundratals utdöda arter av hästarter visar mångfalden av evolutionär historia.

Vad gör detta fynd så speciellt? Högt news38.de Schöninger DNA anses vara det äldsta kända genetiska materialet som någonsin framgångsrikt har isolerats under utomhusförhållanden. Fram till nu var det vetenskapliga antagandet att DNA bara kunde överleva i upp till 240 000 år utanför grottor eller permafrost. I Schöningen fann forskarna dock att resterna förvarades i permanent fuktiga, syrefattiga sediment, vilket gav ett naturligt skydd.

Insikter i det förflutna

Forskningen, som nyligen publicerades i den välrenommerade tidskriften Nature Ecology & Evolution, visar att Schöninger-hästarna tillhör en släktlinje som anses vara ursprunget till alla moderna hästar. Denna analys kan inte bara förtydliga historiska data om "Equus mosbachensis", utan också belysa släktträdet för moderna hästar och spåra migrationen av dessa djur från Nordamerika till Eurasien. Två stora migrationsvågor - den ena för cirka 2,6 miljoner år sedan och den andra för 900 000 till 800 000 år sedan - har nu dokumenterats.

De genetiska lämningarna, som upptäcktes under friluftsförhållanden i en tidigare brunkolsgruva, utökar den nuvarande kunskapsluckan om hästars utveckling. Schöningenfynden utgör en vändpunkt i forskningen eftersom de visar att forntida DNA kan överleva även i ogynnsamma miljöer. Detta öppnar för nya möjligheter att utforska den genetiska mångfalden hos tidigare djurarter.

Arkeologisk betydelse

Själva Schöningen ligger nära gränsen till Sachsen-Anhalt och är känt för sina arkeologiska fynd som är av central betydelse för förståelsen av den tidiga mänskligheten. Hur Senckenberg.de förklarar är studiet av Schöningerhästarnas DNA en lovande grund för vidare forskning inom arkeologi. Benen av de jagade djuren hittades nära träspjuten, vilket indikerar deras centrala roll som matkälla för tidiga mänskliga arter.

Schöningenfynden är av stor betydelse inte bara för vetenskapen. De illustrerar också den långa och händelserika historien om förhållandet mellan människor och djur. Att förstå denna uråldriga koppling kan hjälpa oss att bättre förstå utvecklingen av modern djurhållning och hästarnas roll i olika kulturer. Hur zeit.de rapporterar visar studien slutligen att vår kunskap om evolution och domesticering av djur ständigt växer och att sådana upptäckter ger ett värdefullt bidrag till detta.