Kämpa för resurser: Vapenutgifter äventyrar vår tillväxt i välstånd!

Kämpa för resurser: Vapenutgifter äventyrar vår tillväxt i välstånd!

Vid den tredje fackliga konferensen för fred i Salzgitter gjorde Verdis chefsekonom Dierk Hirschel det klart att ökade militärutgifter inte hade den önskade ekonomiska tillväxteffekten. Enligt Hirschel är militära utgifter helt enkelt "dött kapital" och inte produktiva investeringar som gynnar samhället. Till exempel, medan utbyggnaden av infrastruktur som vägbyggen och daghem genererar inkomster i framtiden, avleder militära utgifter värdefulla resurser från produktiva områden, som yrkesarbetare och kapital. Detta påverkar inte bara ekonomin, utan främjar också sociala fördelningskamper, särskilt inom den välfärdsstatliga sektorn, där finansieringstrycket ständigt ökar. Ett ämne som är särskilt explosivt, särskilt när man betänker att den nuvarande federala budgeten är 470 miljarder euro och att välfärdsstatens finansieringsbehov blir allt viktigare.

En annan av Hirschels centrala angelägenheter var att kritiskt bedöma de argument som ofta framförs till förmån för mer försvarsutgifter. Många talar om behovet av att skydda försvarsförmågan. Men Ingar Solty, konsult för freds- och säkerhetspolitik vid Rosa Luxemburg Foundation, motsatte sig det utbredda antagandet att det fanns ett hot om ett ryskt angrepp mot Nato-länder. Han beskrev denna rädsla som ogrundad och påpekade att Ryssland inte hade något intresse av att ta sig an Nato.

Militära utgifter på den globala agendan

Debatten om att öka militärutgifterna har intensifierats även i Europa. Sedan den ryska attacken mot Ukraina 2022 har många regeringar i EU övervägt att öka sina militärbudgetar för att spegla den växande hotsituationen. Enligt en rapport från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) växte de globala militärutgifterna avsevärt till 2024. Målet var att hålla EU-ländernas utgifter strax under Natos mål på 2 procent av bruttonationalprodukten (BNP).

• Die Militärausgaben haben sich von 2005 bis 2024 betrachtet kontinuierlich gesteigert.
• Die Dringlichkeit, die Verteidigungsfähigkeit in Europa zu verlängern, ist seit dem Ukraine-Konflikt gestiegen.
• US-Präsident Donald Trump hatte im Rahmen einer Diskussion sogar anregt, die Ausgaben auf 5 Prozent des BIP zu erhöhen.

Kiel-rapporten framhåller att en ökning av militära utgifter från 2 till 3,5 procent av BNP skulle kunna generera privat ekonomisk aktivitet på ett liknande belopp på upp till 300 miljarder euro årligen. Detta innebär att en ökning av militärutgifterna med 1 procent av BNP skulle kunna öka den privata sektorns produktivitet med 0,25 procentenheter på lång sikt. Men det är inte så enkelt, eftersom Ethan Ilzetzki från London School of Economics varnar för de risker som högre försvarsutgifter kan medföra för privat konsumtion, särskilt om den finansieras genom högre skatter.

Sammanfattningsvis är en sak säker: Medan den politiska diskussionen om försvarsutgifterna fortsätter att vara het, bör de ekonomiska ramarna och dess sociala konsekvenser inte glömmas bort. Satsningar på utbildning, infrastruktur och social trygghet bör därför inte lämnas på efterkälken, särskilt i en tid då samhället alltmer känner pressen att finansiera välfärdsstaten. Uppmaningen till beslutsfattare är tydlig: ett hållbart förhållningssätt till medborgarnas säkerhet kan inte bara förmedlas genom försvarsutgifter.