University of Vechta kämpar mot matsvinn i Indien!

University of Vechta kämpar mot matsvinn i Indien!

Maten som produceras över hela världen är alldeles för värdefull för att slängas. Det är här ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt från... Universitetet i Vechta som handlar om återvinning av matavfall i Bengaluru, Indien. Detta spännande projekt koordineras av prof. Dr. Andreas Bürkert från universitetet i Kassel och prof. dr. Nikolaus Schareika från universitetet i Göttingen.

Syftet med projektet är att analysera samspelet mellan stad och landsbygd, en aspekt som ofta försummas i diskussionen om matförluster. German Research Foundation (DFG) stödjer forskargruppen med titeln "Sustainable Rurbanity - Resources, Society, and Regulatory" och säkerställer därmed att värdefulla insikter erhålls om detta globala problem.

Bakgrund om livsmedelssituationen i EU

Matförluster är inte bara ett problem i Indien, utan också ett stort problem i Europa. I många EU-medlemsländer har det i flera år bedrivits forskning om att mäta och minska matsvinnet, som detta Thünen-institutet rapporterad. Olika datainsamlingsmetoder används, från statistik till hushållsundersökningar till avfallsscreening. De olika definitionerna och insamlingsmetoderna som används mellan länder är dock ett stort hinder för att jämföra data.

EU-kommissionen grundade en plattform 2016 för att gemensamt ta itu med olika frågor inom området matförlust och avfall. Alla EU-stater samt organisationer som FAO, OECD och UNEP ingår i denna plattform. Ett viktigt steg var revideringen av EU:s ramdirektiv för avfall 2018, som fastställde en enhetlig definition av matsvinn och kräver att medlemsländerna mäter och regelbundet rapporterar sina avfallsmängder.

Aktuella åtgärder mot matsvinn

EU-kommissionen publicerade nyligen ett förslag om att revidera ramdirektivet om avfall för att ytterligare främja minskningen av mat- och textilavfall. För att uppnå detta ska bindande avfallsminskningsmål införas i slutet av 2030. Dessa inkluderar till exempel en 10 % minskning av livsmedelsförädling och tillverkning samt en imponerande 30 % minskning inom detaljhandel, restauranger och hushåll, som t.ex. Europaparlamentet bestämmer.

I mars 2024 antog parlamentet sin ståndpunkt om översynen och krävde ännu mer ambitiösa mål: en minskning med minst 20 % inom livsmedelsbearbetning och 40 % inom detaljhandel och livsmedelstjänster. Andra lösningar för att bekämpa matsvinn inkluderar att främja "fula" frukter och grönsaker, övervaka orättvisa marknadspraxis och förtydliga datummärkning.

Med alla dessa åtgärder signalerar EU att kampen mot matsvinn och resursbesparande användning av mat står högst på agendan. Universitetet i Vechtas tillvägagångssätt skulle kunna ge en avgörande drivkraft här och bidra till att lösa ett av vår tids mest angelägna problem.