35 år av tysk enhet: Verden minns kvinnors händelserika historia!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

En serie evenemang om tysk-tysk historia startar i Verden den 30 september 2025, inklusive paneldiskussioner och uppläsningar.

Am 30. September 2025 startet in Verden eine Veranstaltungsreihe zur deutsch-deutschen Geschichte, u.a. mit Podiumsdiskussionen und Lesungen.
En serie evenemang om tysk-tysk historia startar i Verden den 30 september 2025, inklusive paneldiskussioner och uppläsningar.

35 år av tysk enhet: Verden minns kvinnors händelserika historia!

För att uppmärksamma 35-årsjubileet av den tyska återföreningen, lanseras en spännande serie evenemang på Democracy Learning Center i Verden. Hela den tysk-tyska historien står i fokus, med ett tydligt mål: att föra medborgarna närmare de olika aspekterna av deltagande och demokratiska förhållanden och att belysa kopplingarna mellan DDR och nordvästra Tyskland. Igen Weser kurir rapporterar, är denna serie finansierad av Federal Foundation for Reappraisal of the SED Dictatureship och äger rum i stadens lokaler på Norderstädtischer Markt, i Syndikatshof.

Starten av evenemangsserien är planerad till tisdagen den 30 september kl. 18.30. i Verdens katedralhus. Ämnet "Marlise Steinert – En Gulag-överlevare i Verden" diskuteras här. Marlise Steinert, som släpptes från Gulag 1945 och arbetade som tolk för sovjetisk kontraspionage, presenteras i en föreläsning av historikern Olga Danilenko, medan Lore Siebert rapporterar om sina minnen av sin mor. Inträde kostar bara 5 euro.

Mångsidiga programpunkter för alla generationer

En annan höjdpunkt blir paneldiskussionen onsdagen den 1 oktober klockan 18.00. i rådssalen i Verdens stadshus. I denna diskussion med rubriken "Vi har redan kommit långt?! Kvinnors perspektiv i öst och väst på utvecklingen sedan återföreningen" undersöks centrala ämnen som barnomsorg, sysselsättning och aborträtt. Gratis inträde rekommenderas starkt.

Onsdagen den 8 oktober fortsätter vi med samtida vittnesförhör med Thomas Raufeisen, som arresterades i DDR på grund av sin politiska övertygelse och satt i fängelse i tre år. Dessa diskussioner äger rum i Gymnasiet am Wall och anmälan krävs. Samma kväll klockan 20.00 visar den kommunala biografen (Koki) i Cine City filmen "The Indomitable 2 – Good Morning, You Beautiful Ones!" show, som också kan ses gratis.

Serien avrundas med en uppläsning av Manja Präkels onsdagen den 19 november i stadsbiblioteket i Verden, med titeln "När jag åt snapskörsbär med Hitler", följt av ett avslutningsevenemang den 26 november om DDR-flyktingars berättelser i Hamburg.

Öst-västlig kvinnorörelse under lupp

När man betraktar tysk-tysk historia ignoreras inte kvinnorörelsens roll. Den första öst-västliga kvinnokongressen, som ägde rum i Dynamo sporthall i Östberlin 1990, blev en vändpunkt. Detta forum tjänade till att utveckla gemensamma strategier för att skydda kvinnors rättigheter under återförening, som t.ex Digitalt tyskt kvinnoarkiv förklarade. Syftet här var att föra samman österländska och västerländska kvinnors olika perspektiv – men det uppstod ofta spänningar eftersom olika sociala bakgrunder krockade.

Kvinnor från DDR arbetade i allmänhet heltid medan de fortfarande jonglerade med hushållssysslor och uppfostrade barn. Som jämförelse krävde deras västtyska kollegor lika rättigheter samtidigt som de ofta levde i traditionella familjestrukturer. Uppfattningen var delad: österländska kvinnor uppfattades som naiva mödrar, medan västerländska kvinnor ofta stigmatiserades som arroganta emancipanter. En intressant bok om detta ämne är "Of Muttis and Emances - Feminister in East and West Germany" av Gislinde Schwarz och Ulrike Helwerth.

En annan viktig aspekt är debatten om paragraf 218, som reglerar det rättsliga ramverket för aborter. Även om detta var lagligt i DDR och kvinnor var en del av det socialpolitiska stödet på jobbet och i familjen, var situationen i Förbundsrepubliken betydligt mer restriktiv. I sin analys av situationen drog Angela Merkel också slutsatsen att det också fanns brister i jämställdhet i DDR, eftersom politbyrån helt bestod av män, vilket ytterligare drev diskussionen om kvinnors synlighet och representation. Federal Agency for Civic Education visar.