Grundskolereformen: Nya läroplaner och gamla provproblem!

Grundskolereformen: Nya läroplaner och gamla provproblem!

I augusti 2023 presenterades de första utkasten till en omfattande reform av grundskolans läroplaner, som var grundligt utvecklade av expertgrupper. Syftet med denna reform, som skolemonitor.dk rapporterar, är att berika undervisningen och skapa mer utrymme för djup och variation. Detta är avsett att öka elevernas engagemang och möjliggöra en bättre balans mellan teoretiskt och praktiskt lärandeinnehåll.

Utbildningsminister Mattias Tesfaye har redan bjudit in relevanta parter till en statusuppdatering för att ge information om framstegen. Detta läsår kommer de nya läroplanerna att testas i utvalda skolor, med målet att implementera de slutliga läroplanerna för läsåret 2027/2028 i slutet av 2026. Återkopplingen på reformen, särskilt om inkluderingen av relevanta aktörer och politiskt stöd, har varit genomgående positiv.

Utmaningar och kritik

Trots den positiva utvecklingen finns det också kritiska röster. Det kritiseras att slutproven inte reformeras i grunden. Endast antalet prov kommer att minska från åtta till sex. Dessa prov fortsätter att fokusera på grundläggande färdigheter, vilket leder till att många lärare fokuserar inlärningen på proven – ett fenomen som kallas "lära på provet".

Kritiken fortsätter: De aktuella proven främjar inte det önskade ämnet och strider mot den praktiska inriktningen av de nyutformade läroplanerna. Det hävdas att reformen kan misslyckas i den sjätte formen om det inte sker några förändringar av examenskraven. Medan fristående skolor har större möjligheter att pröva alternativa examinationsformer som tvärvetenskapliga projekt, är majoriteten av skolor fortfarande beroende av traditionella examinationsformer.

Forskning och utvärdering

Parallellt med reformen undersöker Universitetet i Oslo effekterna av förnyelse av läroplanen i ett långsiktigt forskningsprojekt. Detta projekt, som pågår från 2019 till 2025, tar upp flera tematiska områden. Detta inkluderar processerna för att upprätta den nya läroplanen, kvaliteten på de stödjande resurserna och inverkan på skolans praktik och elevers lärande.

Projektet är uppdelat i fyra arbetspaket som bland annat handlar om utvecklingen av den nya läroplanen och analysen av dess funktion som styr- och arbetsdokument. En viktig poäng är också att fundera över hur reformen påverkar lärares och elevers attityder till kunskap och lärande. Fokus ligger på djupare lärande och tvärvetenskapliga ämnen som demokrati och medborgarskap, hållbar utveckling samt hälsofrämjande och livsstyrning.

Resultaten av denna omfattande utvärdering är inte bara viktiga för beslutsfattare, utan ger också värdefulla insikter för skolpraxis och elevers lärande. Denna analys skulle kunna bidra till att bättre uppnå de mål som anges i reformen och att på ett hållbart sätt förbättra utbildningens kvalitet.

I ett försök som STUKs skolmyndighet genomfört prövas praktiska muntliga prov i ämnena danska och matematik. Resultaten av detta projekt bör vara tillgängliga senast 2026 och skulle potentiellt kunna ge ny impuls till undersökningsformaten.

Diskussionen om behovet av att pröva elever i relevanta färdigheter snarare än i meningslösa prov har nu blivit en central punkt i utbildningsdebatten. Det återstår att se om reformen kommer att få önskad effekt på utbildningssystemen och hur den kommer att visa sig i praktiken.