Israel fritt försvarat: Kampen mot den iranska terrorregimen

Israel fritt försvarat: Kampen mot den iranska terrorregimen

Spänningarna mellan Israel och Iran tar för närvarande en dramatisk vändning. Kansler Thorsten Frei har försvarat den federala regeringens stöd för israeliska attacker mot Iran. Enligt hans åsikt ligger det i hela världens intresse att de iranska mullornas regim inte har kärnvapen. I ett tal vid sidan av G7-toppmötet betonade han att Irans missilprogram också utgör ett hot mot Europa och antydde att Israel hade agerat av allvarliga skäl.

Frei sa att det är dags att stoppa Irans farliga ambitioner, särskilt eftersom attackerna är motiverade i syfte att säkra Israels existens. "Irans mål är att förstöra Israel", sade Frei, som också påpekade Tysklands ansvar att stödja Israel i den nuvarande situationen. Under de första fem veckorna av den nya federala regeringen godkändes vapenexport värd nästan fyra miljoner euro till Israel. Detta placerar Tyskland långt bakom de 28 miljoner euro som godkändes första kvartalet 2025 under den rödgröna minoritetsregeringen.

Självförsvar eller brott mot internationell rätt?

Israel beskriver sina militära handlingar som förebyggande attacker mot en överhängande risk. Den 13 juni 2025 bombade det israeliska flygvapnet strategiska mål i Iran och dödade flera högre militära befälhavare och kärnkraftsforskare. Israels försvarsminister Israel Katz talade om en "förebyggande attack", medan president Izchak Herzog sa att attackerna utfördes för att neutralisera ett "omedelbart och existentiellt hot". Iran svarade omedelbart med raketattacker mot israeliska städer, och motiverade dem som självförsvar mot bakgrund av en eventuell attack mot dess kärnkraftsanläggningar.

I folkrätten gäller våldsförbudet enligt FN-stadgan som förbjuder attacker mellan FN:s medlemsländer. Israel åberopar dock rätten till självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan, som gäller vid hot om attack. Kritiker klagar över att hotet från Irans kärnkraftsprogram är för abstrakt för att Israel ska kunna motivera en attack. Iran har för närvarande 60 procent anrikat uran, men har ännu inte nått den nivå på 90 procent som krävs för kärnvapen.

Det internationella samfundets roll

Den tyska federala regeringen, särskilt CDU, har tydligt ställt sig på Israels sida. Norbert Röttgen, en ledande utrikespolitisk expert i sitt parti, har understrukit farorna med ett potentiellt iranskt kärnvapenprogram för Israels och hela regionens säkerhet. Samtidigt finns det också röster som pekar på problemet med attackerna med hänsyn till internationell humanitär rätt. Det riktade dödandet av i synnerhet iranska kärnkraftsforskare är en huvudvärk för många internationella advokater. Enligt reglerna i internationell humanitär rätt måste angripande stater skydda civila och legitima krigsmål är bara kombattanter.

Den nuvarande utvecklingen gör det tydligt hur spänd situationen är i Mellanöstern. Israel fortsätter sina attacker, även inför internationell kritik. Iran å andra sidan lugnar sig inte och har redan hotat med motangrepp. Detta innebär att situationen i regionen förblir extremt spänd.

Frågan om vad som räknas som nödvändiga och berättigade militära insatser och vad som kan ses som en attack som bryter mot folkrätten är fortfarande öppen och kommer att i hög grad påverka internationella relationer och politik under de kommande månaderna.

För mer bakgrundsinformation om detta komplexa ämne kan du läsa artiklarna om Läppvåg, dagliga nyheter och ZDF läsa upp.