Studenter räddar hjälplös ekorrebebis i Pirmasens!

Studenter räddar hjälplös ekorrebebis i Pirmasens!

Den 3 juli 2025 upplevde elever i femte klass vid Käthe-Dassler-Realschule plus i Pirmasens ett märkligt äventyr under sin vandringsdag i Strecktal. Den lilla gruppen upptäckte en ensam ekorreunge som låg övergiven på marken, utan något synligt bo eller mamma i närheten. Djuret, som var utåt intakt och vars slutna ögon visade på dess unga ålder, blev omedelbart i centrum för uppmärksamheten.

Läraren och FDP-kommunalrådet Erika Watson var medveten om hur brådskande situationen var och kontaktade omedelbart olika ställen för att få hjälp. Trots hennes ansträngningar att nå djurens nödnummer, djurräddningscentraler, veterinärinsatser och djurräddningscentraler, misslyckades hon till en början. Till slut vände hon sig till communityn via Facebook, där telefonnumret till Eichhörnchen Notruf delades.

Räddningsdådet och resan till St Wendel

Nödsamtalet hänvisade Watson till Tanja och Marco Berger från St. Wendel, som driver ett ekorrräddningscenter. Med mycket omsorg och insvept i en varm trasa tog hon med sig ekorrungen, som går under namnet Baraa, till S:t Wendel. Där undersöktes den lilla gnagaren grundligt och klassades som frisk. Det fastställdes dock att Baraa, som beräknas vara bara två till tre veckor gammal, inte skulle kunna överleva utan stöd.

Baraa visar sig dock vara stridbar och tar den erbjudna mjölken väl. De initiala prognoserna är positiva: djurskötarna i St. Wendel är optimistiska om att den lille kommer att överleva. Detta är den sjunde ekorrungen som överlämnas till fristaden i år och det yngsta djuret i räddningscentralens vård. Om Baraa växer upp framgångsrikt planeras en utsättning i naturen, dock inte i Pirmasensområdet, utan i Saarland, där miljön är mer naturlig för djuret.

Engagemang av ekorren stöd

Att stödja föreningar som Eichhörnchen Notruf e.V. är avgörande för skyddet och bevarandet av den europeiska ekorren. Denna förening är verksam i hela Tyskland och erbjuder ett rikstäckande nätverk av kontaktpersoner samt räddnings- och utlösningsstationer. Deras slutmål är att bevara dessa små varelser i deras naturliga livsmiljö.

”Tillgänglig dygnet runt”, står det, där telefonrådgivning möjliggör en bättre bedömning av situationen. Erfarna fosterhem är ofta nödvändiga för att placera de små hittebarnen i rätt händer. Att föda upp vilda djur kräver inte bara tid utan också mycket expertis, eftersom patent och mediciner som är lämpliga för husdjur kan vara farliga för vilda djur. Ett snabbt samtal kan ofta rädda liv här – det är en anledning till att dessa organisationers arbete är så värdefullt.

På torsdagen efter räddningen frågade eleverna om sin lilla skyddsling och informerades om aktuell status via skolbudet.

Nyfödda ekorrar är i ett mycket ömtåligt tillstånd: de är nakna, blinda och hjälplösa och öppnar ögonen först efter cirka fyra veckor. Men i naturen skulle de kunna röra sig på egen hand efter cirka åtta veckor. Fram till dess har hängivna medhjälpare som Eichhörnchen Notruf e.V. och privata räddningscentraler stödjer de små gnagarna så att de har en chans till ett hälsosamt liv i naturen.

Fallet Baraa visar tydligt hur viktigt det är att uppmärksamma de vilda djurens behov och att agera snabbt när hjälp behövs.