Vård av personer med demenssjukdom: Hur anhöriga kan kommunicera bättre

Vård av personer med demenssjukdom: Hur anhöriga kan kommunicera bättre

Att ta hand om personer med demenssjukdom innebär en enorm börda för anhöriga. Antje Heßenius, en erfaren sjuksköterska, skulle vilja hjälpa dessa människor att bättre hantera den krävande situationen. I en intervju med Rhen-Pfalz Hon förklarade vikten av att använda den amerikanska gerontologen Naomi Feils kommunikationsmetod. Hennes tillvägagångssätt syftar till att förbättra kommunikationen med desorienterade människor genom att empatiskt svara på deras behov.

Heßenius understryker att inställningen till personer med demens är avgörande. Anhöriga bör känna empati med känslorna och verkligheten hos de drabbade. Denna form av kommunikation, känd som validering, respekterar demenspatienters känslor och hjälper till att stärka deras självkänsla. PPM online beskriver validering som en metod som inte bara tar patienternas känslor på allvar, utan även minskar stress och förbättrar kontaktkvaliteten.

Kreativa kommunikationsstrategier

För att bättre svara på de sociala och emotionella behoven hos personer med demens i vardagen kan anhöriga använda olika valideringstekniker. Högt Vårdpanorama Fokus ligger på verbala metoder. Dessa inkluderar: öppna W-frågor, speglande uttalanden och stimulerande minnen som är kopplade till tidigare erfarenheter.

Det är också viktigt att anhöriga lär sig att kommunicera icke-verbalt. I de avancerade stadierna av demens är upp till 90 % av kommunikationen icke-verbal. Dessa inkluderar tekniker som att bibehålla ögonkontakt på samma nivå, beröra försiktigt eller anpassa rösttonen till det känslomässiga tillståndet hos den drabbade. Ett försiktigt tillvägagångssätt kan ha en lugnande effekt.

Steg för framgångsrik validering

En steg-för-steg-guide för en validerande konversation skulle kunna se ut så här: För det första bör familjemedlemmar ta tid för sig själva att centrera sig och lägga undan alla distraktioner. Då är det viktigt att skapa en koppling genom ögonkontakt, namngivning och full uppmärksamhet. Fokus ligger på att uppfatta känslorna hos den demenssjuka – stor uppmärksamhet bör ägnas åt ansiktsuttryck och hållning.

• Aktives Zuhören ohne Unterbrechung
• Spiegeln der erkannten Gefühle
• Gemeinsamer Abschluss des Gesprächs

Genom att regelbundet träna dessa tekniker kan anhöriga förbättra sina kommunikationsförmåga avsevärt inom bara sex veckor, vilket rekommenderas av den tyska Alzheimerföreningen. Syftet är att skapa ett positivt samspel och ge den sjuke en känsla av trygghet och trygghet.

Sammantaget visar det att validering är ett värdefullt koncept som enkelt kan integreras inte bara i äldreomsorgen, utan även i andra vårdmiljöer. Workshops och utbildningar hjälper vårdgivare och anhöriga att utöka sina kunskaper om denna känsliga kommunikationsmetod och att mer effektivt hantera personer som lider av demens.