Saarland: Varför Saar-stadgan från 1955 formade historien

Saarland: Varför Saar-stadgan från 1955 formade historien

Knappast något kapitel i tysk-fransk historia är så komplicerat som Saarlands. Ett tankeexperiment om Saarlandets hypotetiska utveckling om befolkningen hade röstat för Saarstadgan i folkomröstningen 1955 väcker spännande frågor. En artikel i Saarbrücker Zeitung, till exempel, väcker spekulationer om huruvida Saarland skulle kunna befinna sig i en liknande position som Luxemburg i dag om det hade blivit en självständigt administrerad region istället för att bli annekterad av Förbundsrepubliken Tyskland. Men denna idé för med sig vissa svårigheter.

Motståndare till detta antagande förde fram flera argument. En viktig sådan är att andra länder också skulle ha gjort anspråk på EU-institutionerna. Dessutom hade Luxemburg, som bekant, större utrymme för utveckling än det industriella Saarland. Om Saarland hade vuxit fram som en självständig enhet skulle det ha funnits tull- och valutagränser som skulle ha skilt det från det tyska ekonomiska miraklet.

Folkomröstningen 1955 och dess konsekvenser

En tillbakablick visar att folkomröstningen om Saarstadgan ägde rum den 23 oktober 1955 och belyser den dåvarande politiska stämningen. Väljarna beslutade tydligt emot stadgan: 423 434 röster (67,71 %) röstade "nej", medan endast 201 973 röster (32,29 %) röstade för antagande. Totalt sett uppnåddes ett valdeltagande på 96,73 % – ett tydligt tecken på befolkningens höga politiska intresse för denna avgörande fas av historien. Beslutet tolkades som en stark signal om att återförening med Västtyskland var den föredragna vägen för majoriteten av saarlänningarna.

Det negativa beslutet följdes bara ett år senare av Saarfördraget, som undertecknades den 27 oktober 1956. Denna dokumentation satte ramarna inom vilka Saarland införlivades med Förbundsrepubliken Tyskland som den 10:e förbundsstaten den 1 januari 1957. Hela processen var okomplicerad och målmedveten, med tanke på hur länge regionen hade legat under den franska maktens skugga.

En konstgjord separation

Fram till denna punkt hade befolkningen i Saarland tillhört Bayern och Preussen i över 110 år. Historiska händelser och öst-västkonflikten ledde till att området separerades från Tyskland och därmed skapades en så kallad "konstgjord" politisk enhet i Paris. Många samtida vittnen rapporterar att osäkerheten i Förbundsrepubliken på 1950-talet och viljan hos politiker i Bonn och Saarbrücken att befästa denna separation tog långtgående historiska egenheter i beaktande.

Med Saarstadgan skulle Saarland ha blivit en självständig enhet, under en europeisk administration, men skulle samtidigt ha förblivit i en ekonomisk union med Frankrike. Detta var dock inte det öde som majoriteten av saarlänningarna ville. De har bestämt att de hellre vill vara en del av Förbundsrepubliken Tyskland än att stanna kvar i krävande och osäkra förhållanden.

Man kan för närvarande säga att det europeiska enandet, som man syftade till med Saarstadgan, inte påverkades av denna folkomröstning. Snarare är befolkningens tydliga vilja att blomstra tillsammans med Tyskland en grundläggande del av Saarlandets historia. En titt på dagens Saarland visar att det inte bara är en del av Tyskland, utan nu också en viktig del av EU.

Att reflektera över det förflutna gör det tydligt att Saarland, liksom många andra regioner i Europa, har en komplex historia som präglas av strävan efter självbestämmande och tillhörighet. När vi idag vänder oss till Saarland inser vi att historien inte bara påverkar nuet från det förflutna, utan också visar perspektiv för framtiden.