Räddningstjänst under press: Varför biståndsfrister är i fara!

Räddningstjänst under press: Varför biståndsfrister är i fara!

Söndagen den 22 juni inträffade en simolycka i Laboe, där en kvinna drabbades av en cirkulationskollaps i vattnet. Tack vare den snabba responsen från hjälpare som drog upp henne ur vattnet och gav första hjälpen var hennes liv troligen räddat. Denna kritiska situation belyser dock de svårigheter som räddningstjänsten möter, som ofta måste brottas med långa restider. Kai-Thorsten Bräsch, en av medhjälparna, var kritisk till räddningstjänstens bristande punktlighet eftersom den lagstadgade tidsfristen på tolv minuter för hjälp ofta inte hålls. Enligt kn-online.de var efterlevnadsgraden i Plön-distriktet 84,03 procent förra året, medan riktmärket för Schles-Holstein var 84,03 procent förra året.

Men det är inte bara stadsdelen Plön som uppvisar underskott. Situationen i stadsdelen Rendsburg-Eckernförde är också allt annat än optimal. En efterlevnadsgrad på bara 77,51 procent registrerades här 2024. Som jämförelse har delstatshuvudstaden Kiel tillförlitligt uppfyllt dessa krav i flera år, med 95,2 procent av driftsättningen i tid. Bristen på kvalificerad arbetskraft är bara en orsak till den otillräckliga efterlevnaden av biståndstiderna. Redan 2020 fastställdes att stadsdelen Plön behövde 25 procent mer räddningsutrustning för att säkerställa säkerhet och insats i tid.

Utmaningar och lösningar

Den strukturella situationen för räddningsstationerna i Lütjenburg och Plön säkerställer också längre svarstider. Dessa omständigheter förvärras av demografiska förändringar och den ökande specialiseringen av kliniker, vilket resulterar i längre resor för räddningstjänsten. För att förbättra dagens situation krävs långsiktiga lösningar. Ett tillvägagångssätt kan vara att införa en enhetlig beskrivning av biståndsmålen mellan förbundsstaterna för att öka effektiviteten.

Ytterligare ett steg i rätt riktning är implementering av digitala larmsystem och förstärkning av personal i Probsteierhagen. Nya räddningsstationsplatser togs också i drift i stadsdelen Rendsburg-Eckernförde för att öka tillgången på räddningsutrustning.

Blicken in i framtiden

Det ska bli spännande att se hur akutsjukvården kommer att utvecklas de kommande åren. Enligt en prognos från RKiSH (Duchy of Lauenburg District Rescue Service) är inte alla som ringer till nödnumret 112 i akut livsfara eller riskerar att drabbas av överhängande hälsoskador. Allt fler människor i subjektiva nödsituationer söker hjälp. Av denna anledning eftersträvas differentierad akutvård (DNV) för att säkerställa att de som söker hjälp ges rätt stöd vid rätt tidpunkt och på rätt plats. DNV bör kompletteras med anpassningar och åtgärder för behovsbaserad resursanvändning så att till exempel mindre akuta problem kan hänskjutas till lämpliga öppenvårdsstrukturer.

Dessutom anses telenödmedicin vara en viktig komponent i DNV. Målet här är att undvika onödiga sjukhusvistelser och räddningstjänsttransporter och att optimera vården.

Med tanke på dessa utmaningar är det dags för de olika aktörerna från politik, räddningstjänst och sjukvård att samarbeta om lösningar. För en sak är säker: fungerande akutvård är ingen lyx, utan ett grundläggande krav för tryggheten i vårt samhälle.

Björn Steiger-stiftelsen har i samarbete med Bertelsmann-stiftelsen beställt en omfattande studie för att analysera status quo i det tyska sjukvårdssystemet. Brister inom akutsjukvården lyftes fram och möjliga reformansatser diskuterades. Ytterligare information finns i Steiger Foundation.