Wadephul uppmanar till vapenvila: En ny väg för utrikespolitik!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Den tyska utrikespolitiken står inför utmaningar från kriser i Mellanöstern och Ukrainakonflikten. Utrikesminister Wadephul letar efter lösningar.

Die deutsche Außenpolitik steht vor Herausforderungen durch Krisen im Nahen Osten und den Ukraine-Konflikt. Außenminister Wadephul sucht Lösungen.
Den tyska utrikespolitiken står inför utmaningar från kriser i Mellanöstern och Ukrainakonflikten. Utrikesminister Wadephul letar efter lösningar.

Wadephul uppmanar till vapenvila: En ny väg för utrikespolitik!

Den tyska utrikespolitiken befinner sig i ett avgörande spänningsområde. Mot bakgrund av en vacklande, regelbaserad liberal världsordning måste det nya kabinettet under ledning av utrikesminister Johann Wadephul för närvarande bevisa sig själv. Trycket är högt, inte minst på grund av Israels aggressiva agerande i Gazaremsan och ökande krav på en omdefiniering av Europas roll i dessa turbulenta tider. Fler och fler europeiska länder erkänner Palestina som en stat, vilket återupptar diskussionen om en tvåstatslösning. NDR rapporterar att Tyskland bör ta en ledande roll här, medan Wadephul står inför utmaningen att kombinera närmare förbindelser med USA med en oberoende kurs mot Europa.

Hur mår palestinierna?

De geopolitiska spänningarna är inte nya. De palestinska områdena, som inkluderar östra Jerusalem, Västbanken och Gazaremsan, har ockuperats av Israel sedan 1967. Konflikten har blivit mer explosiv igen på grund av den senaste Hamas-attacken mot Israel och de efterföljande israeliska attackerna mot Gaza. Trots ansträngningar från internationella aktörer, inklusive FN:s generalsekreterare och många länders utrikesministerier, är förverkligandet av en tvåstatslösning fortfarande osäkert. Studier visar att det inte har varit några val i de palestinska områdena på över 15 år, vilket ytterligare komplicerar frågan om att genomföra förhandlingar eftersom Hamas klassas som en terroristorganisation av Israel. Deutschlandfunk gör det klart att de palestinska flyktingarnas återvändande och den kontroversiella gränsfrågan utgör enorma hinder för fredsförhandlingarna.

Utsikten över Johan Wadephul

Wadephul har tydligt förespråkat en omedelbar vapenvila i Gaza och betonat behovet av att föra fram förhandlingsprocessen. I sina uttalanden efterlyste han en snabb start på de samtal som borde leda till skapandet av en suverän palestinsk stat. Tiden rapporterar att Wadephul kommer att delta i en konferens anordnad av Frankrike och Saudiarabien för att intensifiera ansträngningarna för tvåstatslösningen. Han varnar dock för att annekteringar av ockuperade områden kan undergräva framtida chanser till en stabil fred och efterlyser mer humanitärt bistånd till Gaza och omedelbar frigivning av gisslan.

Situationen är komplex och åsikterna är delade. Medan vissa experter anser att tvåstatslösningen har misslyckats, ser andra fortfarande möjligheter i den. Ordföranden för judarnas centralråd i Tyskland uttrycker liknande oro och ser ingen möjlighet till förhandlingar. Ändå finns kravet på en suverän palestinsk stat kvar i rummet; cirka 150 av de 193 FN-medlemmarna har redan erkänt Palestina som en stat.

Europas ansvar och trycket från USA

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har ökat trycket på Europa att vidta mer beslutsamma åtgärder mot Ryssland. Samtidigt efterlyser det internationella samfundet större enhet i den europeiska utrikespolitiken. Daniela Schwarzer, statsvetare, betonar att Tyskland måste ta en tydlig ställning till internationell rätt för att behålla trovärdigheten. Kritik mot Israels agerande får inte glömmas bort, även om solidariteten med Israel förblir oförändrad. NDR har intressanta perspektiv på detta – behovet av att utveckla nya partnerskap och fördjupa befintliga blir allt tydligare.

Nästa steg i tysk utrikespolitik är avgörande för Mellanösterns framtid och även för Europas egen position i det globala sammanhanget. Det krävs en god hand för att bemästra den svåra balansgången mellan det internationella samfundets krav och de egna nationella intressena.